bank (italienska banco, banca ’bank’, egentligen ’penningväxlarnas bord’, ett ord lånat från germanska språk; jämför svenska bänk), företag som fått regeringens tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse, vilket innebär rätt att bl.a.

(32 av 225 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bankväsen före 1800-talets mitt

Inom den antika ekonomin förekom valutaväxling, deponering av pengar, handelslån och hypotekslån. Detta ombesörjdes i de antika städerna av bankirer, men även av ”bankbolag” som templen i Delos och Efesos; statsägda motsvarigheter fanns i det forntida Egypten.

Under medeltiden tog enskilda bankirer, som medlemmar av familjen Medici, eller handelshus, som Fugger, emot insättningar i olika mynt, överförde pengar från den ena kundens konto till den andras och lånade dessutom ut den valuta som deponerats. Behovet av bättre säkerhet för insatta

(80 av 688 ord)

Bankernas genombrott

Industrialismen medförde från 1800-talets mitt ett kreditbehov som endast nybildade banker med stort inbetalt aktiekapital, s.k. aktiebanker, kunde tillgodose. Tendensen till stordrift inom bankväsendet blev samtidigt påfallande. Sammanslagningar och banker med omfattande filialnät blev utmärkande för europeiskt affärsbankväsen.

Det växande industrisamhället gav även ett vidgat utrymme för sparbankerna och i Centraleuropa för föreningsbankrörelsen. Dessutom fick statsmakten betydande inflytande över banksektorn, från lagstiftning och inspektion till nationalisering, vilket bidrog till att bankväsendet kom att variera i olika länder.

De brittiska privata

(80 av 1078 ord)

Svenskt bankväsen från 1870-talet

I Sverige blev Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Industrikredit AB (1864) och AB Stockholms Handelsbank (1871) de första aktiebankerna som finansierade sin utlåning genom inlåning, aktieemissioner och upplåning hos Riksgäldskontoret och Hypoteksbanken. Högkonjunkturen i början av 1870-talet bidrog till att även de enskilda bankerna ökade sin inlåning, blev

(45 av 317 ord)

Utveckling från 1950-talet

Hela efterkrigstiden utmärktes i hög grad av banksektorns beroende av kreditpolitiska ingripanden. Den socialdemokratiska regeringen ställde bl.a. krav på att bankerna skulle köpa stats- och bostadsobligationer. Det medförde att bankernas placeringar blev mer långfristiga än tidigare. Kreditgivningen försköts därigenom också från industri- till

(43 av 301 ord)

Medverkande

  • Ingemar Nygren
  • Ingvar Körberg
  • Sven Bläckberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bank. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bank