Bibeln (medeltidslatin biʹblia ’böcker’, av grekiska bibliʹon ’[liten] bok’, av biʹblos ’bok’, ’papyrus’, i sin tur bildat till Byblos, den feniciska hamn varifrån egyptisk

(24 av 168 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Innehållstyper

Alla sakkunniga, både troende och icke troende, är i dag överens om en förutsättning för seriöst studium av Bibeln: man måste ta hänsyn till att skrifterna hör till vitt skilda genrer och har kommit till i olika historiska situationer. Mest påtagligt är detta i G.T., som kunde kallas för det judiska folkets äldsta nationallitteratur och som har vuxit fram under mycket lång

(62 av 439 ord)

Den bibliska skriftsamlingens framväxt

De enskilda skrifternas tillkomsthistoria rymmer en mängd invecklade problem (jämför artiklar om respektive skrift). Ett mer översiktligt intryck av Bibelns tillblivelse får man genom att studera den s.k. kanonhistorien. Därmed menas den utveckling som förde samman skrifterna till en enhet med fasta gränser och med religiös auktoritet, en kanon.

G.T:s kanonhistoria kan delvis följas med hjälp av böckernas gruppering i den judiska bibeln. De tre huvudavdelningarna motsvarar troligen delsamlingar som i tur och ordning vunnit erkännande

(76 av 537 ord)

Bibelsyn och bibelanvändning i äldre tid

Efter kanonhistoriens avslutning och kristendomens seger över medelhavsvärldens antika religioner hade den kristna bibeln en auktoritet som blev bestående fram till den nya tidens sekularisering. Tron på de heliga skrifterna som ett direkt och ofelbart uttryck för Guds vilja var gemensam för kristendom och judendom, trots att de båda religionerna skilde sig åt

(53 av 373 ord)

Bibelvetenskapens framväxt

Tanken att man borde ta ställning till Bibelns innehåll utan kyrkans förmedling fick en radikalare tillämpning i den nya tidens vetenskapliga bibelforskning. Principen att den fria tanken får verka också på religionens centralaste fält har lett till många konflikter, men den har också fått stor betydelse för kristendomens inre

(49 av 344 ord)

Bibelforskningen under 1900-talet

1800-talet var bibelvetenskapens stora genombrottsperiod, men verksamheten har fortsatt med oförminskad intensitet in i vår egen tid. De litterärkritiska resultaten har finslipats och nyanserats, men delvis också ifrågasatts. Nya metoder har utvecklats. Man har undersökt texternas formhistoria, dvs.

(38 av 269 ord)

Specialgrenar av bibelvetenskapen

Redan under 1800-talet var det vanligt att göra religionshistoriska jämförelser mellan bibliska och utombibliska texter. Metoden har tidvis vållat häftiga kontroverser, t.ex ”Babel–Bibelstriden” vid förra sekelskiftet, vilken gällde förhållandet mellan babyloniska mytologiska texter och den gammaltestamentliga religionen. I dag erkänner alla seriösa bibelforskare att sådana jämförelser måste göras, fast de naturligtvis kan utvärderas på olika sätt. Nyare textfynd har bl.a. belyst den israelitiska vishetslitteraturens egyptiska bakgrund. De har givit förstahandskännedom om den kanaaneiska religionen, som visserligen bekämpades av Israels profeter

(80 av 716 ord)

Bibelöversättningar

Arbetet på att få fram en pålitlig bibeltext har stor betydelse när Bibeln ska översättas till nutida språk. Principen att den troende själv ska förstå de heliga skrifterna gjorde att bibelöversättningar uppstod redan under antiken. Bland judarna förekom både parafraserande tolkningar på det arameiska språket, targumer, och regelrätta översättningar till grekiska, av vilka den mest kända kallas Septuaginta. I de kristna kyrkorna översattes Bibeln till många språk, bl.a. till gotiska på 300-talet.

(72 av 514 ord)

Bibelsyn och bibelanvändning i nyare tid

Som folkbok, läst av breda massor och med ett avgörande inflytande på dessas tankevärld, torde Bibeln ha haft sin största tid på 1800-talet. Först då fanns tekniska och ekonomiska förutsättningar för en allmän bibelspridning, som också främjades av särskilda bibelsällskap. Se bibelläsning.

Men under 1800-talet inleddes också en avgörande fas i västerlandets sekularisering. Bibelvetenskapen

(54 av 379 ord)

Bibeln i svensk litteratur

Med 1541 års bibelöversättning lades grunden för ett svenskt skriftspråk, men Bibeln gav också stoff för litterär bearbetning i förkunnelsens tjänst. Olaus Petri dramatiserade Tobits bok, ”Tobie comedia” (1550). Haquin Spegels ”Guds Werk och Hwila” (1685) är en kommenterande omdiktning av skapelseberättelsen. I tidens

(44 av 308 ord)

Medverkande

  • Christer Åsberg
  • Per Block

Litteraturanvisning

Handböcker:
B. Albrektson & H. Ringgren, En bok om Gamla testamentet (4:e upplagan 1979);
R.F. Collins, Introduction to the New Testament (1983);
O. Eissfeldt, Einleitung in das Alte Testament (4:e upplagan 1976);
B. Gerhardsson (utgivare), En bok om Nya testamentet (5:e upplagan 1989);
W.G. Kümmel (utgivare), Einleitung in das Neue Testament (21:a upplagan 1983);
J.A. Soggin, Introduction to the Old Testament (reviderad upplaga 1980).
Kommentarer:
W.F. Albright m.fl. (utgivare), The Anchor Bible 1–44 (1964–);
R. Brown m.fl. (utgivare), The Jerome Biblical Commentary (1969, 2:a upplagan 1989);
A. Nygren (utgivare), Tolkning av Nya testamentet 1–11 (1944–);
Birger Olsson m.fl. (utgivare), Kommentar till Gamla testamentet (1987–);
Birger Olsson m.fl. (utgivare), Kommentar till Nya testamentet 1–20 (1982–).
Uppslagsverk:
G.W. Bromiley (utgivare), International Standard Bible Encyclopedia 1–4 (1979–88);
G.A. Buttrick m.fl. (utgivare), The Interpreter’s Dictionary of the Bible 1–5 (1962–76);
I. Engnell (utgivare), Svenskt Bibliskt Uppslagsverk 1–2 (2:a upplagan 1962–63).
Bibeln i svensk litteratur:
K.-G. Hildebrand, Bibeln i nutida svensk lyrik (1939);
Bo Larsson, Närvarande frånvaro (1987);
C. Åsberg, ”Det apokryfa arvet”, i Per Block, God och nyttig läsning (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Bibeln. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bibeln