Natur:
”Bohuslän”, Svenska turistföreningens årsskrift 1964; Natur i Göteborgs och Bohus län: Norra och mellersta delen 1–2, utgiven av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1979);
H. Fries, Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar (2:a omarbetade upplagan 1971);
C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Bohuslän (1959).
Kulturlandskapet:
K. Cullberg, Det bohuslänska odlingslandskapet (1982);
L. Dalén, Den bohuslänska fiskelägesbygden (1941).
Dialekter:
Hj. Lindroth, ”Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska”, Skrifter utgivna av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola (SIOD) 2 (1920);
B. Pamp, Svenska dialekter (1978).
Ortnamn:
A. Janzén, ”Lite bohuslänsk språkgeografi”, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) 1– (1923– );
B. Pamp, Ortnamnen i Sverige (5:e upplagan 1988);
R. Wadström, Ortnamn i Bohuslän (1983).
Litteratur:
P.-H. Berthelius, Min bohuslänska bokhistoria (1988).
Konst:
A. Hedvall, Bohuslän i konsten (1956);
A. Hedvall, Konstnärernas Bohuslän (1982).
Arkitektur:
F. Werne & S. Östnäs, Bygge i Bohuslän (1983).
Folkkultur:
J. Pettersson, Svenska Skagerakkustens fiskebebyggelse (1953);
E. Schön, Folktro i Bohuslän (1983).
Förhistoria och historia:
U. Bertilsson, The Rock Carvings of Northern Bohuslän (1987);
U. Bertilsson & B. Winberg, Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohus län (1984);
A. Furingsten m.fl., Från flintverkstad till processindustri (1984);
E. Lönnroth (utgivare), Bohusläns historia (1963).
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litteraturanvisning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bohuslän/litteraturanvisning