boskapsskötsel, i vid mening hållandet av olika slags hov- och klövbärande husdjur för i första hand produktion av kött, mjölk, hudar, ull och spillning men även för deras användning som last- och dragdjur. Får och getter är den boskap som numera återfinns i de mest skiftande typer av ekologi

(49 av 349 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Äldre svenska förhållanden

Boskapsskötseln var den ena av de två hörnstenar varpå det svenska förindustriella bondesamhällets ekonomi vilade; den andra

(17 av 117 ord)

Betesgång och utfodring

Då fri betesgång inte var möjlig fodrades djuren med insamlade växter. Stallfodring har i Norden förekommit sedan järnåldern. Användningen av foder har berott dels på

(25 av 174 ord)

Arbetskraft

Arbetsinsatserna inom boskapsskötseln växlade starkt mellan vinter- och sommarhalvåren. Djurens passning på sommarbetet krävde stora arbetsresurser. Av

(17 av 119 ord)

Skötsel

Även där betesdjuren vistades utomhus hela året sökte man bereda dem skydd mot

(13 av 92 ord)

Produktionsinriktning

Husdjuren har alltid betraktats som ett rörligt kapital, och under vissa perioder inriktade sig ägarna främst på att behålla och föröka boskapsstocken. Både hästar och oxar utnyttjades i Sverige som dragdjur.

(31 av 220 ord)

Medverkande

  • Bernhard Helander
  • Mátyás Szabó

Litteraturanvisning

H. Hallander, Svenska lantraser, deras betydelse förr och nu ( 1989);
T. Ingold, Hunters, Pastoralists and Ranchers ( 1980);
L. Levander, Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft 1 ( 1943);
E. Norrman, Svenskarna och deras husdjur ( 1981);
M. Szabó, Herdar och husdjur, Nordiska museets handlingar 73 ( 1970);
M. Szabó, ”Hade djuren det bättre förr?”, Fataburen 1986;
G. Williamson & W.J.A. Payne, Introduction to Animal Husbandry in the Tropics ( 2:a upplagan 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, boskapsskötsel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/boskapsskötsel