Canada, Kanada, stat i Nordamerika; 9,97 miljoner km2 (varav 9,2 miljoner är landareal), 36,7 miljoner invånare

(16 av 119 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Canada består av Kanadensiska skölden, ett slätt- och platålandskap som omsluter Hudson Bay och sträcker sig till Klippiga bergen i väster. På gränsen mellan skölden

(25 av 174 ord)

Administrativ indelning

Canada är en federation bestående av tio provinser och tre territorier.

(11 av 45 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Canadas landyta omfattar två femtedelar av hela Nordamerika. Den är i stort sett utformad som ett stort, centralt bäckenområde med högländer i periferin, särskilt i väster. Kärnan i denna landmassa är en urbergssköld med en sänka i mitten, som intas av Hudson Bay. Ett flertal större landformsregioner kan urskiljas.

Den kanadensiska skölden omfattar omkring hälften av landets areal och utbreder sig med slätter och platåer runt om sänkan med Hudson Bay. Den prekambriska berggrunden har medverkat till att ge stor

(80 av 661 ord)

Klimat

Canada har en kalltempererad klimattyp, utom i en smal zon längs Stilla havet som har varmtempererat klimat samt ett område i nordväst som har polarklimat.

(25 av 176 ord)

Växt- och djurliv

Den kanadensiska naturen påminner mycket om den vi möter i Sverige. Många arter är också identiska eller åtminstone närstående våra, men Canada är generellt sett mer artrikt. Det finns cirka 185 arter däggdjur, 550 fågelarter (inklusive icke häckande), nästan 40 arter kräldjur och 35 arter groddjur.

Väster

I sydvästligaste Canada ligger Vancouverön, en av landets mest kända destinationer. Varje år besöker miljontals människor ön för att uppleva den unika naturen. Mest berömt är Clayoquotsundet med sina tempererade regnskogar av douglasgran

(80 av 1475 ord)

Naturskydd

I Canada fanns 2009 40 nationalparker, varav tre var marina parker. Störst var Wood

(14 av 97 ord)

Befolkning

Canada har en genomsnittlig befolkningstäthet av 4 invånare per km2, men befolkningen är mycket ojämnt fördelad. Mer än hälften bor i ett relativt litet område vid Stora sjöarna och Saint Lawrencefloden, i de södra delarna av provinserna Ontario och Quebec. I övrigt är bebyggelsen lokaliserad främst till ett öst–västligt bälte längs gränsen till USA. Landets norra delar är i stor utsträckning obebodda.

Ett särdrag beträffande Canada är befolkningens historiska uppdelning på två stora språk- och kulturkretsar, vilket har medfört politiska problem.

(79 av 845 ord)

Språk

Canada har två officiella språk på nationell nivå, engelska och franska, men dessutom talas ett femtiotal inhemska

(17 av 121 ord)

Religion

De religiösa förhållandena återspeglar Canadas invandrarhistoria. Den romersk-katolska kyrkan kom till Canada genom de franska kolonisatörerna och missionerade från 1608 också bland indianerna. Protestantismen

(24 av 166 ord)

Utbildning

Undervisningen är en angelägenhet för provinserna, varför det inte finns något enhetligt skolsystem i landet. Varje provins uppvisar särdrag i fråga om bl.a. finansiering, undervisningsspråk, skolformer och examina. Utformningen baseras

(30 av 214 ord)

Sociala förhållanden

De sociala förhållandena varierar mycket mellan de olika provinserna. Lagstiftningen ger också utrymme för provinserna att själva utforma bidragssystem o.d. Men eftersom välfärdssystemet har tenderat att växa kraftigt, speciellt sedan 1960-talet, har provinserna haft svårt att av egen kraft klara finansieringen. En stor del av den sociala sektorn finansieras därför med federala medel, och detta bidrar till

(57 av 403 ord)

Rättsväsen

Man skiljer i Canada mellan å ena sidan federala och å andra sidan provinsiella rättsregler och domstolar.

(17 av 119 ord)

Näringsliv

Canada är ett av världens rikaste länder. Den ekonomiska utvecklingen har

(11 av 67 ord)

Jordbruk

De areella näringarna (jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk) har spelat stor roll för Canadas utveckling. Direkt sysselsättning ger de numera åt bara 3 procent av arbetskraften, men den ekonomiska

(27 av 190 ord)

Skogsbruk

Canada är en av världens ledande producenter och exportörer av skogsprodukter. Cirka 46 procent av

(15 av 103 ord)

Fiske och jakt

Om man ser till värdet är Canada ett av världens främsta exportländer i fråga om fiskprodukter. Av

(17 av 121 ord)

Mineral och energi

I fråga om mineralresurser är stora delar av Canada ännu relativt outforskade. Nya tillgångar upptäcks ständigt. Av klimatiska, transportekonomiska och andra skäl är många fyndigheter dock svåra att utvinna. Canada är ett av världens

(34 av 242 ord)

Industri

Canada räknas som ett av världens ledande industriländer. Ontario och Quebec, de två viktigaste industriprovinserna, har båda en mångsidig industriproduktion. I British Columbia är skogsindustrin av

(26 av 184 ord)

Utrikeshandel

Med en begränsad inhemsk marknad och med sina naturresurser som ekonomisk bas har Canada varit starkt beroende av en

(19 av 131 ord)

Turism och gastronomi

Landet besöktes 2008 av 27 miljoner utländska besökare, varav 80 % från USA. Av icke amerikanska besökare kom flest från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Japan. Till följd av det höga värdet på den kanadensiska dollarn har turistindustrin hämmats.

Flertalet av

(39 av 276 ord)

Kommunikationer

Canada är ett land med mycket stora avstånd. Ett väl fungerande kommunikationsnät är en förutsättning både för att man ska kunna utnyttja naturresurserna och för att staten politiskt och ekonomiskt ska kunna hållas

(33 av 235 ord)

Massmedier

Canadas medielandskap kännetecknas bl.a. av en hög ägarkoncentration, tvåspråkighet samt en mycket hög användning av internet och

(17 av 117 ord)

Internet och mobiltelefoni

Kanadensarna ligger i världstoppen när det gäller användning av internet, framför allt inom sociala

(14 av 100 ord)

TV och radio

De första radiosändningarna startades 1922 i privat regi. 1936 bildades det statliga public service-företaget Canadian Broadcasting Corporation (CBC), numera skatte- och reklamfinansierat, som också fick ansvar för tilldelning av radiofrekvenser till privata aktörer. Företagets franskspråkiga verksamhet återfinns i

(38 av 265 ord)

Dagspress och magasin

Kanadensarna är ett tidningsläsande folk, nästan 8 av 10 läser en tryckt tidning varje dag, men andelen minskar när allt fler går över till digitala plattformar. De betalda tidningarnas upplagor har minskat med en femtedel sedan år 2000, men tidningarnas totala upplaga har ändå

(44 av 309 ord)

Statsskick och politik

Canada är en federation bestående av tio provinser och tre territorier. Den lagstiftande makten utövas av ett tvåkammarparlament: senaten, med högst 112 ledamöter utsedda av regeringen på regional basis, och underhuset, med 308 medlemmar utsedda i allmänna val i enmansvalkretsar. De båda kamrarna har formellt samma status, men all lagstiftande makt har i praktiken kommit att ligga i underhuset. Val till det federala parlamentet skall hållas minst vart femte år. Statsöverhuvud är Elizabeth II, som även är drottning av Canada

(80 av 1138 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO och ett utvecklat försvarssamarbete med USA. Det omfattar ca 62 000 man frivillig trupp och är huvudsakligen inriktat på sjö- och luftrummet mellan

(28 av 199 ord)

Mänskliga rättigheter

I det internationella samfundet agerar Canada som en försvarare av de mänskliga rättigheterna och intar oftast rollen

(17 av 116 ord)

Litteratur

De båda kulturerna i Canada – en engelsktalande med ett presbyterianskt kulturarv

(12 av 80 ord)

Före 1900

De litterära minnesmärkena från de engelska och franska kolonierna består av

(11 av 76 ord)

1900–1950

Populära äventyrsförfattare som Charles Roberts, Ralph Connor och skalden Robert Service skapade kring sekelskiftet myten om Canada som vildmarkslandet i norr. Barnboksförfattaren L.M. Montgomery, med

(25 av 178 ord)

Efter 1950

Det kanadensiska samhället förändrades i grunden. Välståndet, moderniseringen och en generös kulturpolitik skapade nya förutsättningar för litteraturen. Det ökade amerikanska inflytandet och det politiska vaknandet i Quebec ledde till en intensiv debatt om kanadensisk identitet. Canada fick en litterär blomstring utan tidigare like. En djärv och intressant litteratur vann internationellt erkännande.

I Quebec medverkade de franskspråkiga författarna i den pågående omvandlingen av samhället. Skapandet av teaterspråket ”joual” ur Quebecfranskan var en medveten politisk handling. Bland joualförfattarna bör främst nämnas Michel

(80 av 707 ord)

Drama och teater

Den kanadensiska teatern bestod före 1950-talet huvudsakligen av gästspel av amerikanska eller brittiska ensembler eller av amatörsällskap. Det kulturella uppvaknandet, nationalismen och ett generöst federalt ekonomiskt stöd har skapat ett aktivt

(31 av 221 ord)

Film

Den kanadensiska filmproduktionen fick en långsam start, huvudsakligen på grund av närheten till den amerikanska filmindustrin. Det gav tidigt upphov till en emigration av inhemsk talang som varat ända in i våra dagar. Bland kända kanadensiska utvandrare till Hollywood finns Mack Sennett, Edward Dmytryk, Glenn Ford, Fay Wray,

(48 av 337 ord)

Konst

Den katolska kyrkan dominerade den ofta anonyma konsten i franska Canada under 1600- och 1700-talen. Typiska motiv är porträtt av nunnor, votivbilder och händelser i kyrkans liv. Kyrkoutsmyckningar och religiösa träskulpturer är karakteristiska för epoken. Den samtida konsten i engelska Canada sökte det exotiska i naturen: t.ex. vattenfall, isformationer och berg. Även heroiserande bataljmålningar och porträtt av generaler och allierade indianhövdingar förekommer. Det under 1800-talet alltmer ökande intresset för den nordamerikanska västern skapade en marknad för konst med kanadensiska motiv:

(80 av 777 ord)

Arkitektur

De första permanenta byggnaderna i Canada uppfördes under 1600- och 1700-talen längs Saint Lawrencefloden av de franska kolonisatörerna. I första hand rörde det sig om bondgårdar och församlingskyrkor. Bondgårdarna byggdes på samma sätt som i Normandie, varifrån merparten av kolonisatörerna utvandrat, medan församlingskyrkorna utformades enligt romansk tradition med inslag av enkla barockdetaljer.

Ett genomgående drag i 1800-talets kanadensiska arkitektur var viljan att markera Canadas identitet. I detta syfte stod bl.a. de första kyrkorna modell långt in på

(77 av 549 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik och folkmusik

Canadas musikliv, i västerländsk mening, är ett resultat av de olika traditioner som europeiska invandrare fört med sig.

Omkring 1600 märks i östra Canada musikaliska resultat av fransmännens koloniseringspolitik. Musiken var på 1600-talet nästan uteslutande kopplad till kyrkan. Något mer etablerat konsertväsende existerade knappast förrän vid mitten av 1800-talet, och musiken utfördes i

(53 av 376 ord)

Populärmusik

Den kanadensiska populärmusiken har utvecklats parallellt med, och stundom via, USA genom att Canadas egen musikindustri länge var undermålig. I dag är den kanadensiska populärmusiken en multikulturell smältdegel av nästan större variation än i sitt grannland. Samtidigt finns det unika populärgenrer och stildrag som härrör dels från landets urinvånare, dels från de franska och brittiska nybyggarna.

Canada har en stark folksångstradition, i synnerhet i den forna franska kolonin Québec. Några tidiga populära

(72 av 512 ord)

Dans

Canada har sedan mitten av 1900-talet ett flertal baletter och dansgrupper. Utvecklingen på

(13 av 88 ord)

Förhistoria

För 20 000 år sedan täcktes Canada helt av inlandsisen. Människor har vandrat in över landbryggan mellan Alaska och Sibirien, och de har möjligen fortsatt söderut genom en isfri korridor i nuvarande Alberta. Tidiga fynd (9500–8000 f.Kr.) har gjorts

(38 av 266 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Fransk koloni (ca 1600–1763)

Under den europeiska jakten efter en västlig rutt till kryddöarna återupptäcktes Canadas östkust redan 1497 av John Cabot, som seglade under brittisk flagg. Frankrikes anspråk i Canada etablerades av Jacques Cartier, som upptäckte och namngav ”Canada” (nuvarande Quebec) 1534 och under två resor (1535–36 och 1541–42) utforskade Saint Lawrencefloden ända till

(51 av 359 ord)

Brittisk koloni (1763–1867)

Genom freden i Paris hade Storbritannien fått herravälde över hela den östra halvan av kontinenten. Denna ställning blev kortvarig. I Quebec Act av 1774 erkändes de fransktalandes rätt till sitt språk, sin religion och sin civilrätt. Samtidigt reserverades sydvästra Quebec för pälshandel. Detta hindrade kolonisering från Nya

(46 av 323 ord)

Brittisk dominion (1867–1931)

Förbundsstaten Canada, i vilken ingick provinserna Ontario, Quebec, New Brunswick och Nova Scotia, bildades 1 juli 1867, då lagen om Brittiska Nordamerika trädde i kraft. Canada fick som dominion suveräna befogenheter i alla inrikespolitiska frågor; dessa befogenheter

(36 av 257 ord)

Suverän stat (från 1931)

Liberalerna under William Lyon Mackenzie King hade återtagit makten 1921, då rösträtt för kvinnor infördes, och de regerade under ett årtionde med stark ekonomisk tillväxt. Börskraschen 1929 var kännbar och ledde till konkurser och hög arbetslöshet. Vid valen 1930 bildades en konservativ regering under Richard Bennett, som förde en protektionistisk politik. Mackenzie King återkom 1935 och lyckades stärka ekonomin genom handelsavtal med bl.a. USA (1938). Canada inträdde 1939 i andra världskriget på Storbritanniens sida och var efter Frankrikes nederlag och

(80 av 1228 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Bengt Hambræus
  • Bengt Streijffert
  • Donald Lavery
  • Göran Andersson
  • Göran Dahl
  • Hans Hamber
  • Hans Ponnert
  • Ingmar Brohed
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonas Gruvö
  • Lena Karlsson
  • Maaret Koskinen
  • Magnus Sylvén
  • Merle Horne
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Noel Broadbent
  • Per Arne Tjäder
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Zander
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Natur:
W.H. Burt & R.P. Grossenheider, A Field Guide to the Mammals (1976);
W.E. Godfrey, The Birds of Canada (1979);
I.T. Sanderson, Nordamerikas natur (1971).
Befolkning och etnografi:
D. Damas (utgivare), Handbook of North American Indians, Vol. 5: Arctic (1984);
R.F. Harney, If One Were to Write a History (1991);
J. Helm (utgivare), Handbook of American Indians, Vol. 6: Subarctic (1981);
D. Jenness, Indians of Canada (1963);
P.R. Magocsi, Encyclopedia of Canada’s People (1999).
Religion:
R.T. Handy, A History of the Churches in the United States and Canada (1976).
Sociala förhållanden:
A. Armitage, Social Welfare in Canada (1988).
Litteratur:
P. de Grandpré, Histoire de la littérature française du Québec 1–4 (1967–69);
C.F. Klinck (utgivare), Literary History of Canada 1–3 (2:a upplagan 1976);
W.H. New, A History of Canadian Literature (1989);
W. Toye (utgivare), The Oxford Companion to Canadian Literature (1983).
Drama och teater:
E. Benson & L.W. Conolly (utgivare), The Oxford Companion to Canadian Theatre (1989);
J.C. Godin & L. Mailhot, Le Théâtre québécois (1–2, 1970–80).
Film:
D. Clandfield, Canadian Film (1987);
George Melnyk, One Hundred Years of Canadian Cinema (2004);
David L. Pyke, Canadian Cinema Since the 1980s (2012).
Konst:
J. Russell Harper, Painting in Canada: A History (1977);
N.L. Patterson, Canadian Native Art (1973);
D. Reid, A Concise History of Canadian Painting (1988).
Arkitektur:
A. Gowans, Building Canada (1967);
L. Whiteson, Modern Canadian Architecture (1983).
Musik:
H. Kallmann, A History of Music in Canada (1534–1914) (1960);
H. Kallmann m.fl. (utgivare), Encyclopedia of Music in Canada (1981);
T. McGee, The Music of Canada (1985);
A. Walter (utgivare), Aspects of Music in Canada (1969;
även en franskspråkig, delvis korrigerad, version Aspects de la musique au Canada).
Historia:
J.M.S. Careless (utgivare), Colonists and Canadians, 1760–1867 (1971);
J.M.S. Careless & R. Craig Brown (utgivare), The Canadians, 1867–1967 (1967);
W.A.B. Douglas, Out of the Shadows: Canada in the Second World War (1977);
K.C. MacNaught, The History of Canada (1970);
Desmond Morton, A Short History Of Canada (2006);
W.L. Morton, The Kingdom of Canada (1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Canada. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/canada