Bellman, Carl Michael, född 4 februari 1740, död 11 februari 1795, skald och den svenska visans förgrundsgestalt. Bellman växte upp på Söder i Stockholm, vid den gata som i dag bär hans namn. Fadern, Johan Arendt Bellman, var ämbetsman, och modern, Catharina Hermonia, dotter till kyrkoherden i hemförsamlingen Maria. Bellman fick

(51 av 364 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bellmans verk

Sin litterära debut gjorde Bellman redan i tonåren med elevarbeten under informatorns ledning. Översättningar på vers och prosa av uppbyggliga skrifter förmedlades till trycket, liksom ett par längre satiriska originalpoem (Tankar om Flickors ostadighet, 1758, och Månan, 1760). Vid samma tid påbörjade han ett religiöst författarskap, till vilket han återkom senare i livet (Zions högtid, 1787). Även till verksamheten som översättare kom han att återvända, sist i den personligt färgade försvenskningen av C.F. Gellerts ”Fabler” (1793).

Som trubadur med egna

(80 av 757 ord)

Bellmans viskonst

Bellman kan beskrivas som en litterär mångsysslare, men det är inom viskonsten han blev nyskapare och en tidlös klassiker. Karakteristisk för denna konst är redan från början den dramatiska karaktär, med täta inslag av dialog och rollspel, som når sin fulländning i ”Fredmans epistlar”.

(44 av 308 ord)

Medverkande

  • Gunnar Hillbom

Litteraturanvisning

Bellmansstudier utgivna av Bellmanssällskapet ( 1924–), skriftserie som innehåller bl.a. många viktiga uppsatser av N. Afzelius och O. Byström;
N. Afzelius, Myt och bild: Studier i Bellmans dikt (2:a upplagan 1964);
N. Afzelius, ”Bellman och Wallenberg” i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria ( 1967);
O. Byström, Kring Fredmans epistlar, deras tillkomst och utgivning ( 1945–46);
L.G. Eriksson (utgivare), Kring Bellman ( 1964);
L. Landen, Bellman: En biografi ( 2008);
C. Larsson & M. Hellquist, Ordbok till Fredmans epistlar ( 1967);
L. Lönnroth, Ljuva karneval!: Om Carl Michael Bellmans diktning ( 2005);
J. Massengale, Systerligt förente: En studie i Bellmans musikalisk-poetiska teknik ( 1979);
J. Nell, Vivat vår monark! Carl Michael Bellmans panegyrik över Gustaf III 1771–1792 ( 2012);
J. Stenström, Bellman levde på 1800-talet ( 2009);
T. Stålmarck, Bellman i verkligheten: Familjeliv, sällskapsliv, konstnärsliv ( 2000).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Carl Michael Bellman. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-michael-bellman