Chantal Akerman långfilmsdebuterade med Hôtel Monterey (1972). Genombrottet Jeanne Dielman (1975), en fyratimmars beskrivning av en prostituerad hemmafrus monotona vardag, visade ett för Akerman typiskt bildspråk, som skyr etablerade berättarformer till förmån för avdramatisering, långa kamerainställningar och reell tid.