Comorerna [komo:ʹ-], afrikansk stat i Indiska oceanen; 2 200 km2, 835 300 invånare (2018). Comorerna,

(13 av 98 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Comorerna är en vulkanisk ögrupp som innefattar tre större öar och ett antal små, alla omgivna av korallrev. Mayotte, den fjärde större ön i

(24 av 171 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Den vulkaniska ögruppen har sin längdutsträckning i nordväst–sydöst och innefattar (förutom det ännu franska Mayotte) tre

(16 av 110 ord)

Klimat

De tropiska öarna har torrtid under maj till oktober, då medeltemperaturen

(11 av 41 ord)

Växt- och djurliv

Öarnas ursprungliga vegetation utgjordes av en blandning av skogar och gräsmarker. Praktiskt taget all

(14 av 95 ord)

Naturskydd

Comorerna hade 2010 inga nationalparker.

(5 av 5 ord)

Befolkning

Comorerna har en genomsnittlig befolkningstäthet av 380 invånare per km2. Merparten av befolkningen bor på Ngazidja och Nzwani. Landet är föga urbaniserat;

(22 av 160 ord)

Språk

Huvuddelen av befolkningen talar shikomor (comoro, comoriska), ett bantuspråk som är

(11 av 26 ord)

Religion

Nästan alla invånare i Comorerna är muslimer (sunni). Islam kom till öarna med persiska muslimer i början av 1500-talet. Islamisk rätt tillämpas genom den shafiitiska rättsskolan. Hundratals moskéer finns i

(30 av 214 ord)

Utbildning

Barnen i Comorerna börjar skolan vid sex års ålder. Grundskolan omfattar sex år. Sekundärskolan startar vid

(16 av 114 ord)

Sociala förhållanden

År 2006 var 25 procent av småbarnen underviktiga och småbarnsdödligheten 68 promille (motsvarande siffror 1990 var 120 promille).

(15 av 101 ord)

Näringsliv

Comorerna är ett fattigt jordbruksland. Man har svåra problem med bland annat överbefolkning, kroniskt hög arbetslöshet, utflyttning av högutbildade till gulfstaterna och ett

(23 av 162 ord)

Kommunikationer

Drygt hälften av de 900 km vägar som finns på öarna

(11 av 41 ord)

Massmedier

I Comorerna finns två tidningar med veckoutgivning: statsägda Al Watwan och

(11 av 50 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Efter flera års djup splittring mellan öarna inom den federala republiken bildades Unionen Comorerna genom att en ny författning antogs i en folkomröstning i december 2001. Enligt denna författning åtnjuter de

(31 av 220 ord)

Politik

År 2002, i det första presidentvalet efter att den nya författningen godkänts, segrade Azali Assoumani från Ngazidja, tidigare överbefälhavare som 1999 tog makten i en oblodig kupp. Han godkändes dock först sedan den ursprungliga valkommissionen hade upplösts och en ny

(40 av 285 ord)

Rättsväsen

Rättsordningens kärna utgörs av en kodifikation grundad på såväl fransk som

(11 av 26 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2009) en stående arméstyrka om 500 man och en

(11 av 45 ord)

Historia

Fram till den koloniala perioden var Comorerna inte en politisk enhet utan bestod av ett stort antal självständiga lokalpolitiska enheter. Under århundradena före den franska kolonisationen var Comorerna en sydlig utpost för arabiska köpmän, som också införde islamisk kultur och religion till öarna. Från slutet av 1700-talet härjades området av slavjägare från Madagaskar. Senare tog comoriska handelsmän själva del i slavtransporterna, och slaveriet infördes som institution på Comorerna. År 1865 beräknades cirka 40 procent av Comorernas befolkning ha varit slavar.

Under

(80 av 1071 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Jens Weise Olesen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Stefan Anderberg
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Historia:
A. Manley, Recent History: Africa South of the Sahara 1999 (1998);
M. & H. Ottenheimer, Historical Dictionary of the Comor Islands (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Comorerna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/comorerna