(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Danska under vikingatiden

Fram till ca 800 brukar man anta att ett enhetligt språk, urnordiskan, talades i nuvarande Danmark, Sverige och Norge. De förändringar som ägde rum dessförinnan förmodas vara gemensamma för hela området.

Med vikingatiden utvecklades dialektskillnader

(35 av 247 ord)

Medeltida danska

Under tidig medeltid (1100–1350) skapades ett danskt skriftspråk. Med kristendomen kom det latinska alfabetet (väsentligen i dess västeuropeiska form, den karolingiska minuskelskriften). De äldsta bevarade handskrifterna är på latin (t.ex. Necrologium Lundense från 1100-talet), men i dessa ger personnamn och ortnamn upplysningar också om tidens danska (t.ex. ljudskicket). De äldsta danskspråkiga handskrifterna (från och med slutet av 1200-talet) innehåller landskapslagar och religiös

(62 av 436 ord)

1500- och 1600-talen

Reformationen och boktryckarkonsten fick stor betydelse för dansk språkhistoria. Under 1500-talet etablerades ett skrivet danskt riksspråk. Kristian III:s danska bibel trycktes 1550. Viktig för riksspråkets fortsatta öden blev också Danske Lov (1683), Danmarks första riksgiltiga lag, skriven med en konsekvent och framsynt ortografi.

(43 av 313 ord)

1700- och 1800-talen

Portalfiguren i 1700-talets danska litteratur är norrmannen Ludvig Holberg, som med sitt inflytelserika författarskap, främst komedierna, demonstrerade att danskan dög som ett första rangens kulturspråk. Under denna period spelade tyskan efter hand ut sin roll som offentligt språk och överklasspråk i Danmark. Också latinet

(44 av 308 ord)

Den moderna tidens danska

Språkutvecklingen i Danmark under 1900-talet är i många avseenden lik den i Sverige. I skriftspråket har den latinpräglade syntaxen vikit, och en enklare, mer talspråksliknande satsbyggnad

(25 av 174 ord)

Medverkande

  • Ulf Teleman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Språkhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/danska/språkhistoria