dröm, psykiska upplevelser under sömnen. Människor har i alla tider funderat

(11 av 47 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Drömmarnas neurofysiologi

Kunskapen om drömmar och om drömmarnas fysiologi har ökat betydligt under de senaste decennierna. År 1953 upptäckte Eugène Aserinsky och Nathaniel Kleitman, verksamma i Chicago, att hjärnans elektriska aktivitet, EEG, hos normala friska människor uppvisar

(35 av 247 ord)

Drömsömnens betydelse

Varför avbryts sömnen periodvis under natten av REM-perioder med drömmar? Frågan kan inte besvaras med säkerhet. Drömmar utgör

(18 av 122 ord)

Drömtydning i religion och i äldre litteratur

Drömtydning (oneiromanti) förekommer redan i mycket tidiga litterära källor och spelar en viktig roll i t.ex. det mesopotamiska Gilgamesheposet. Från Gamla Testamentet kan anföras t.ex. Josefs tydningar av

(28 av 200 ord)

Drömteorier under 1800- och 1900-talen

Under romantiken tilldrog sig drömmen stort intresse inom både litteratur och vetenskap. I Gotthilff Heinrich von Schuberts (1780–1860) ”Die Symbolik des Traumes” från 1814 sågs drömmen som ett slags språk i bilder till skillnad från vakenlivets tal. Drömbilderna tolkade han som symboler liknande olika kulturers mytiska och religiösa bilder. Han förebådade också Freuds tes att flera drömbilder kan samlas i en enda laddad ”förtätad” bild –

(66 av 468 ord)

Drömmar i tvärkulturellt perspektiv

I alla kulturer har människan visat intresse för drömmar och sökt tolka deras betydelse, men den kulturella betydelsen av drömmar uppvisar stor variation. I den nutida västerländska kulturen är drömmar först och främst

(32 av 227 ord)

Drömmarna i nordisk folklore

Även i skandinavisk folklore har drömmarnas funktion huvudsakligen varit av divinatorisk art – drömupplevelser och -syner har ansetts varsla om framtida händelser, en tro som givetvis gynnats av bibliska berättelser, som den om Josefs tolkning av faraos drömmar. När det gäller spontana drömmar har framför allt den mer

(48 av 342 ord)

Medverkande

  • Clarence Crafoord
  • David H. Ingvar
  • Jan Ovesen
  • Jan-Öjvind Swahn

Litteraturanvisning

S. Freud, Drömtydning ( svensk översättning 1927);
H.F. Ellenberger, The Discovery of the Unconscious ( 1970);
J.A. Hobson, The Dreaming Brain ( 1988);
A. Kaivola-Bregenhøj, Drømme gennem tusinde år ( 1986);
D. Meltzer, Dream-Life ( 1984);
B. Tedlock (utgivare), Dreaming: Anthropological and Psychological Interpretations ( 1987);
H.A. Witkin & H.B. Lewis (utgivare), Experiment med drömmar ( svensk översättning 1970);
R.L. Woods & H.B. Greenhouse, The New World of Dreams. An Anthology ( 1974).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dröm. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dröm