Egypten, stat huvudsakligen belägen i nordöstra Afrika; även Sinaihalvön i sydvästra Asien ligger inom Egyptens gränser; 1 miljon km2, 93,4 miljoner

(20 av 147 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Hans Holmén

Inledning

Egyptens centrala regionen utgörs av Nilens dalgång, medan det på ömse sidor därom utbreder sig ökenområden. Endast den östligaste randen utmed

(21 av 148 ord)
  • Författare:
  • Anders Jönsson

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Egypten omfattar i huvudsak nordöstligaste delen av Afrika och är därmed ett av kontinentens lägst liggande landområden. Den centrala regionen i Egypten utgörs av Nilens dalgång, medan det på ömse sidor därom utbreder sig ökenområden. Endast den östligaste randen utmed Röda havet och

(43 av 301 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

Praktiskt taget hela Egypten ingår i bältet med tropiskt ökenklimat, som omfattar Nordafrika och Arabiska halvön. Endast ett litet kustområde längst i norr avviker

(24 av 167 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Växtliv

Egypten är till allra största delen täckt av öken med mycket sparsam växtlighet. Endast den smala Nildalen och dess delta i norr hyser frodigare vegetation, men denna är numera fullständigt kulturpräglad; praktiskt taget hela denna areal är

(37 av 260 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors

Djurliv

Fågellivet är rikt, i synnerhet vintertid då många nordliga fåglar övervintrar samt under höst och vår då landet passeras av väldiga skaror flyttande fåglar på väg till

(27 av 188 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors

Naturskydd

Egypten hade 2010 tre nationalpark, Ras Muhammad, Elba och Wadi El

(11 av 18 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors

Befolkning

Egypten är till ytan mer än dubbelt så stort som Sverige, men 96 procent är öken. De bebodda delarna begränsas till Nildeltat i norr och till en smal landremsa på ömse sidor om floden i söder; dessa områden hör till de mest tättbefolkade i världen. Befolkningstillväxten är mycket

(48 av 336 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg
  • Hans Holmén
  • Tomas Gerholm

Språk

Officiellt språk i Egypten är högarabiska. I talspråket återfinns båda huvudtyperna av nyarabiska dialekter,

(14 av 93 ord)
  • Författare:
  • Jan Retsö

Religion

Enligt officiella uppgifter från 2011 är ca 90 % av befolkningen muslimer, varav de allra flesta är sunnimuslimer. Den hanafitiska rättsskolan har traditionellt haft viss dominans, men samtliga av de sunnitiska skolorna har anhängare i landet. Shia intar i dag en blygsam plats (knappt 1 % av befolkningen), trots att Egypten under fatimidernas drygt 200-åriga välde var den viktigaste shiitiska staten, med det år 970 invigda al-Azharuniversitetet som propagandacentrum. Efter fatimiddynastins fall (1171) och ett sekels stängning kom al-Azhar att i stället

(80 av 720 ord)
  • Författare:
  • Philip Halldén
  • Jan Bergman
  • Curt Dahlgren

Utbildning

År 2008 avsattes 11,9 % av statens utgifter till utbildning. Det allmänna utbildningssystemet, som omfattar skolor under utbildningsministeriet och sådana under ministeriet för islamiska angelägenheter, omfattar tre stadier: grundläggande fem år, förberedande tre år och gymnasium tre år. Mycket omfattande prov är

(41 av 290 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Hans Holmén

Sociala förhållanden

Med sin stora, unga befolkning och relativt låga sysselsättningsgrad är Egypten ett av arabvärldens fattigaste länder. Trots satsningar på utvecklingscentrum på landsbygden är levnadsstandarden i byarna mycket låg och fattigdomen utbredd. En femtedel av befolkningen lever på mindre än 2 US dollar om dagen. De sanitära problemen

(46 av 324 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Hans Holmén

Näringsliv

Egypten brukar anses vara det mest utvecklade, dvs. det mest industrialiserade, urbaniserade, välutbildade och ekonomiskt mest mångsidiga, arablandet. Samtidigt är det (på grund av folkökningstakten) ett av

(27 av 191 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Jordbruk

Jordbruket har länge varit ett försummat område i landets utvecklingsplanering. Under 1950- och 1960-talen genomfördes visserligen en jordreform, men dess omfattning var begränsad. Kring 1960 ”kooperativiserades” hela jordbrukssektorn. Statens strävan att kontrollera produktionen översteg dock vida dess

(37 av 263 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Fiske

Fiskets bidrag till den samlade produktionen är ringa, men dess utvecklingspotential är betydande. Cirka 75 procent av fångsten utgörs av sötvattensfisk från Nilen, bevattningskanalerna

(24 av 171 ord)
  • Författare:
  • Bengt Hubendick
  • Hans Holmén

Mineral

Länge ansågs Egypten vara fattigt på mineral. Under senare år har man dock gjort fynd av kol,

(17 av 115 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Energi

Med hög urbaniseringsgrad, snabbt växande befolkning och tilltagande industrialisering är Egyptens

(11 av 68 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Industri

Under 1950- och 60-talen förstatligades industrin, och produktionen styrdes i hög grad av kraven på att importberoende skulle undvikas och sysselsättning ges åt en snabbt växande

(26 av 183 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Utrikeshandel

Sedan andra världskriget har Egypten haft ett nästan konstant underskott i handelsbalansen. Detta har dock sedan

(16 av 111 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Turism och gastronomi

Turismen spelar en viktig ekonomisk roll för landet; 2013 besöktes Egypten av 9,2 miljoner personer, motsvarande 16,2 procent av landets exportinkomster. Den inhemska turismen spelar ekonomiskt sett en obetydlig roll. På grund av turismens ekonomiska betydelse och den publicitet som omger den har icke-arabiska turister periodvis utgjort mål för terrorhandlingar från fundamentalistiska islamiska grupper, vilket har lett till att antalet besökare fluktuerat.

Besöksmål

Redan under antiken var Egypten ett turistland och så är det än i dag, även om dåtidens

(80 av 632 ord)
  • Författare:
  • Tove Janson Borglund

Kommunikationer

De viktigaste hamnarna finns i Alexandria, Port Said och Suez. Den ökande utrikeshandeln har gjort dessa otillräckliga, varför ett omfattande om- och nybyggnadsprogram påbörjats.

(24 av 166 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Massmedier

Trots den relativt stora analfabetismen har dagspressen av tradition en stark ställning. Egypten har 17 dagliga tidningar, och antalet försålda tidningsex. per 1 000 invånare är 35 (2000). Kairo är centrum för mycket av tidnings- och tidskriftsutgivningen i arabvärlden. Flera större

(40 av 284 ord)
  • Författare:
  • Lennart Weibull

Statsskick och politik

Egypten saknar demokratisk tradition. Efter att militären tagit makten 1952 byggdes en

(12 av 83 ord)

Statsskick

Den egyptiska republikens många omvandlingar avspeglas i dess författningar från 1953, 1956, 1958, 1964 och 1971 samt tillägg 1980, 2005 och 2007. Efter Mubaraks fall utarbetades en ny grundlag som

(30 av 210 ord)

Politik

Sedan Egypten 1922 formellt blivit ett oberoende kungadöme var landets politik fram till 1952 i främsta rummet en triangelkamp mellan kungen, den brittiska ambassaden och Wafdpartiet (al-Wafd al-Misri 'den egyptiska delegationen'). Detta hade bildats 1918 med kravet att Egypten skulle få sända en delegation till Europas fredskonferenser efter världskriget. Wafd krävde Egyptens totala oberoende från britterna, vilket dock skulle åstadkommas med fredliga medel. Våld som politiskt vapen kom däremot att förespråkas av Muslimska brödraskapet (al-Ikhwan al-Muslimun), bildat 1928, vilket var

(80 av 1384 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson
  • Sune Persson
  • Frans af Schmidt

Rättsväsen

Gällande konstitution godkändes genom referendum 11 september 1971. Privat äganderätt ska vara skyddad, alla medborgare ska

(16 av 109 ord)
  • Författare:
  • Ulf Arvidsson
  • Carl Hemström

Mänskliga rättigheter

I likhet med ett flertal andra arabiska länder upplevde Egypten i början av 2010-talet massiva folkliga uppror och demonstrationer. Årtionden av frustration under en diktatur mynnade ut i protester mot fattigdom,

(31 av 215 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Jessica Christoffersen

Försvar

Försvaret, som bygger på selektiv värnplikt, omfattar (2006) ca 470 000 man, varav 270 000 värnpliktiga. Tjänstgöringstiden är tre år. Genom modernisering och egentillverkning av vapen har det egyptiska försvarets effektivitet

(29 av 205 ord)
  • Författare:
  • Göran Andersson

Litteratur

De islamiska härskarna erövrade Egypten under 640-talet. Därmed var förutsättningarna givna för framväxten av en arabisk litteratur i landet under umayyadisk och abbasidisk tid (jämför arabisk litteratur). 1200–1700-talen var för den arabiska litteraturen generellt en period av tilltagande stagnation. Denna avlöstes emellertid av en litterär renässans (nahda) under 1800-talet.

Genom Napoleons fälttåg (1798–1801) öppnades Egypten för västerländska impulser. Många undervisningsanstalter inrättades, bl.a. en språkskola (Madrasat al-Alsun, 1836), vars ledare Rifaa Rafi at-Tahtawi blev pionjär för pånyttfödelsen av den egyptiska litteraturen.

(80 av 603 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson
  • Tryggve Kronholm

Drama och teater

Under 1800-talets litterära renässans i Egypten etablerades flera teatergrupper. Den första som skapade en västerländskt inspirerad arabisk pjäs var Yaqub Sanu, av italiensk-judisk börd (”Operett”, 1870). Salim an-Naqqash satte framgångsrikt upp många stycken, först ”Abu l-Hasan al-Mughaffal” (1876), och engagerade betydande skådespelare, bl.a. Yusuf Khayyat och Sulayman al-Qardahi, som grundade en egen teatergrupp 1885. En annan teater leddes

(58 av 411 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Film

År 1896 visades filmer av Lumière i Alexandria och 1900 öppnades den första biografen i Kairo. Egypten var länge beroende av utländskt kapital och utländska tekniker. Först 1927 hade den första helt egyptiska långfilmen premiär.

Under 1930-talet satte den inhemska filmproduktionen igång i större skala, bl.a. på filmbolaget Studio Misr, grundat 1936 av industrimannen Talaat Harb (1867–1941). De populäraste filmerna

(60 av 425 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper
  • Lars Åhlander

Konst och konsthantverk

Den muslimska konsten är en dekorativ konst – t.ex. i form av träsniderier och stuckarbeten – som i stor utsträckning tjänar arkitekturen. Ornament och kalligrafi präglar konstyttringarna; endast sällan förekommer

(30 av 209 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Arkitektur

Medan de faraoniska templen ofta tjänade som kristna kyrkor efter 395 e.Kr. kom Egypten från och med mitten av 600-talet att få en arkitektur helt präglad av ett nytt, internationellt arabiskt formspråk. Från den första

(35 av 244 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Musik

Konstmusiken i Egypten har under sekler spelat en ledande roll i Mellanöstern. Från slutet av 1800-talet och fram till nutid har konstmusikaliska aspekter på olika sätt påverkats av politiska förändringar i landet; bl.a. förde den västerländska kolonialismen med sig musikkulturella idéer. Behovet av formell musikundervisning växte under 1900-talets början och banade väg för etablerandet av ett antal musikinstitutioner, där både västerländsk och egyptisk/arabisk traditionell musik studeras på lika villkor. Genom bl.a. dessa initiativ har

(74 av 522 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson
  • Olof Axelsson

Förhistoria

Egyptens förhistoria är knuten inte bara till Nilens utan också till hela nordöstra Afrikas. Förändringar av Nilens lopp och av temperatur och nederbörd, särskilt i slutet av pleistocen, resulterade i upptorkning av varierande grad, från högländerna i östra Afrika till övre Egypten, med följdverkningar i form av betydande skillnader i Nilens översvämningar i mellersta och nedre Egypten.

De

(58 av 413 ord)
  • Författare:
  • Paul Sinclair

Historia

Det forntida Egypten saknar en egen reell historieskrivning; den första sammanhängande

(11 av 50 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Arkaisk tid (dynasti 1–2, ca 3000–2700 f.Kr.)

Det geografiska rummet för det faraoniska Egypten var Nildalen norr om första katarakten vid Assuan samt deltat. Det arkaiska kungadömet innebar en konsolidering av den kulturella egenart som utvecklats under Naqadakulturerna.

(31 av 219 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Gamla riket (dynasti 3–6, ca 2700–2270 f.Kr.)

Ofta kom dynastierna att växla genom förmedling på den kvinnliga sidan, vilken genom arvsrätt förde linjen vidare. Så kom 3:e dynastins störste farao Djoser till makten. Med honom började en ny era; han ”öppnade stenen”. Djosers gravanläggning i Saqqara blev den första verkligt monumentala med en ca 60 m hög trappstegspyramid i centrum. De

(54 av 382 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Första mellanperioden (dynasti 7–10, ca 2270–2040 f.Kr.)

Under 7:e–8:e dynastierna uppträdde ett stort antal kungar; den reella makten

(11 av 51 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Mellersta riket (dynasti 11–13, ca 2040–1675 f.Kr.)

Farao Mentuhotep I var portalfiguren, under vars 51 år långa regering det på nytt enade Egypten befästes från residenset i Thebe. Under 11:e och 12:e dynastierna kom landets utrikesförbindelser att blomstra som aldrig

(33 av 232 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Andra mellanperioden (dynasti 14–17, ca 1675–1575 f.Kr.)

En sidodynasti, den 14:e, grundades i västdeltat. Faraonerna av 13:e dynastin begränsades till Övre Egypten.

(15 av 107 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Nya riket (dynasti 18–20, ca 1575–1087 f.Kr.)

Ahmose nådde in i södra Palestina och återtog Nubien som provins, nu med egen vicekung. En administration utan länsfurstar byggdes upp, Thebe blev huvudstad och religiöst centrum. Sonen Amenhotep I var en stor byggherre och nygrundare av den thebanska gravstaden, vars skyddspatron han blev.

Från en sidolinje stammade efterträdaren Thutmosis (Thothmes) I, som förlade den militära tyngdpunkten till Memfis. Han erövrade och befäste södra Nubien. Österut nådde Thutmosis så långt som till Eufrat, där han konfronterade det mäktiga Mitanniriket. Han var

(80 av 674 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Tredje mellanperioden (dynasti 21–25, 1087–663 f.Kr.)

I deltat innehades den verkliga makten av Smendes, grundare av 21:a dynastin, medan Amuns överstepräst i Thebe, Herihor, grundade en ”gudastat” som dock erkände Smendes; de två härskargrupperna upprätthöll en god samexistens.

I Tanis hade

(35 av 249 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Sentiden (dynasti 26–30, 663–343 f.Kr.)

Den saitiska 26:e dynastin med Psammetichos I som grundare regerade över hela Egypten med Memfis som huvudstad. Tiden blev en renässans för de gamla faraoniska idealen, såväl ideologiskt som konstnärligt.

(30 av 213 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Ptolemeisk tid (305–30 f.Kr.)

Då Alexanders rike upplöstes övertogs Egypten av generalen Ptolemaios, som blev kung 305. Från och med denna tid hör Egyptens historia ihop med grekisk och senare

(26 av 181 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Romersk och bysantinsk tid (30 f.Kr.–640 e.Kr.)

Egypten blev den romerske kejsarens egen provins. Kungaideologin förblev intakt och tempelbyggandet fortsatte. Alexandria fortfor att ha stor betydelse, medan övriga landet

(22 av 154 ord)
  • Författare:
  • Bengt Peterson

Perioden 640–1798: Egyptens medeltid.

Under den stora islamiska erövringsvågen efter Muhammeds död (632) erövrade general Amr ibn al-As i spetsen för några tusen arabryttare Egypten från

(22 av 157 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Koloni under kalifatet (640–868).

Under de första seklen, då kalifens guvernörer styrde Egypten från sitt läger Fustat (inom nuvarande Kairo), växte

(17 av 116 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Frigörelse under militärguvernörer (868–969).

Sedan den politiska sammanhållningen inom islam hade brutits började Egyptens styresmän

(11 av 57 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Självständig stormakt under fatimiderna (969–1171).

Kairo som huvudstad för det första verkligt självständiga Egypten sedan faraonernas tid var emellertid ett verk av en ny dynasti hundra år senare, fatimidernas. De hade tagit sig

(28 av 194 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Ayyubidernas välde (1171–1250).

År 1171 tog kurden Salah ad-Din al-Ayyubi (Saladin) makten i Egypten. Han blev en av islams största hjältar genom

(19 av 132 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Mamlukernas epok (1250–1517).

Det långa mamlukväldet i Egypten var en militärdiktatur, som liksom föregående regimer bara kunde bestå genom ständigt tillflöde av slavsoldater från islams asiatiska länder. En av de

(27 av 191 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Osmanernas välde (1517–1798)

För en kort tid medförde den osmanska erövringen en uppryckning. Egypten återtog sina positioner i den internationella handeln.

(18 av 127 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Från 1798: nya tiden.

När Egypten vid 1700-talets slut brutalt rycktes in i Europas politik,

(11 av 72 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Moderniseringspolitik under Muhammad Ali och hans ätt (1805–82)

Under de fortsatta krigsförvecklingarna mellan britter, osmaner och mamluker framträdde som arvtagare till det franska reformprogrammet en ny främmande dynasti. Den makedoniske officeren Muhammad Ali, stödd på sina albanska trupper, svingade sig upp till vicekung (1805) och gjorde sex år senare definitivt slut på mamlukernas epok, då han efter en fest på citadellet i Kairo lät döda 500 av deras ledare.

Muhammad Ali ville hävda sitt oberoende av sultanen i Istanbul liksom av Europas stormakter och göra Egypten till islams

(80 av 806 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Brittisk ockupation (1882–1922, reellt till 1952)

Den gamla styrelseapparaten bibehölls under den brittiska ockupationen, men den verklige härskaren blev den brittiske ”agenten”, Evelyn Baring Cromer. Hans patriarkaliska och sparsamma styrelse under nästan ett kvarts sekel satte Egypten finansiellt på fötter, reformerade administrationen och förbättrade i någon mån fellahernas ställning, allt

(44 av 309 ord)
  • Författare:
  • Åke Holmberg

Arabisk republik (1953–2012)

Varken politiska partier eller religiösa organisationer tog hem spelet i den interna maktkampen. År 1952 genomförde en revolutionsgrupp, Fria officerarna, under Gamal Abdel Nasser en statskupp. Kung Faruq avsattes, och Egypten blev 1953 en socialistisk och muslimsk arabrepublik med general Mohammed Naguib som president. Han ersattes 1956 av Nasser. I grunden var det fråga om en militärdiktatur. Nasser tog i arv många tidigare egyptiska storhetsdrömmar. Han ville bli hela arabvärldens, hela Afrikas, hela islams ledare. Ett steg i den riktningen

(80 av 829 ord)

Folkresning, maktvakuum och nytt militärstyre (sedan 2012)

Inspirerade av den så kallade jasminrevolutionen i Tunisien samlades i januari 2011 stora folkskaror på Tahrirtorget i Kairo för att demonstrera mot regimen (jämför arabiska våren). Trots försök från myndigheternas sida att stoppa protesterna, både genom våldsamma polisiära åtgärder och genom att stänga ned internet och mobiltelefontrafiken, fortsatte revolten, inte bara på Tahrirtorget utan även på andra håll i landet. Den mäktiga militären valde att förhålla sig neutral och 11 februari lämnade Mubarak över makten till ett militärråd under ledning

(80 av 847 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson
  • Frans af Schmidt
  • Christer Krokfors
  • Åke Holmberg

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
P.A.D. Hollom m.fl., Birds of the Middle East and North Africa (1988);
V. Täckholm, Öknen blommar (1969);
V. Täckholm, Students’ Flora of Egypt (1974);
V. Täckholm, Faraos blomster (1964).
Religion:
C.D.G. Müller, Grundzüge des christlich-islamischen Ägypten (1969);
C.W. Griggs, Early Egyptian Christianity (1990);
G. Kepel, The Prophet & Pharaoh: Muslim Extremism in Contemporary Egypt (engelsk översättning 1985);
T. Säve-Söderbergh (utgivare), Egypten (1976).
Statsskick och politik:
Z. Fahmy, Ordinary Egyptians: Creating the Modern Nation Through Popular Culture (2011);
R.A. Hinnebusch Jr, Egyptian Politics under Sadat: The Post-Populist Development of an Authoritarian-Modernizing State (1988);
D. Hopwood, Egypt: Politics and Society 1945–1984 (1985);
M. Kerr, The Arab Cold War: Gamal ˙Abd al-Nasir and His Rivals, 1958–1970 (1971).
Litteratur:
J. Brugman, An Introduction to the History of Modern Arabic Literature in Egypt (1984);
A.B. Jad, Form and Technique in the Egyptian Novel 1912–1971 (1983);
P.M. Kurpershoek, The Short Stories of Yusuf Idris: A Modern Egyptian Author (1981);
S. Moreh, Modern Arabic Poetry 1800–1970 (1976);
A. Serour, Writing Egypt: History, Literature and Culture (2012).
Drama och teater:
M.A. Alkhozai, The Development of Early Arabic Drama, 1847–1900 (1984);
M.M. Badawi, Modern Arabic Drama in Egypt (1987);
M.M. Badawi, Early Arabic Drama (1988);
M. Banham, The Cambridge Guide to World Theatre (1988);
D. Bellman, Arabische Kultur der Gegenwart (1984);
G. Sievernich & H. Budde (utgivare), Europa und der Orient 800–1900 (1989).
Film:
Viola Shafik, Popular Egyptian Cinema (2007);
Y. Thoraval, Den egyptiska filmens historia 1895–1985 (svensk översättning 1990).
Konst:
E. Atil, Renaissance of Islam: Art of the Mamluks (1981);
H. Philon, Early Islamic ceramics: ninth to late twelfth centuries (1980).
Arkitektur:
D. Brandenburg, Islamische Baukunst in Ägypten (1966).
Musik:
Ali Jihad Racy, ”Musical Aesthetics in Present-Day Cairo”, Ethnomusicology 1982;
Salwa El-Shawan, ”Traditional Arab Music Ensembles in Egypt since 1967”, Ethnomusicology 1984.
Förhistoria:
M.A. Hoffman, Egypt before the Pharaos (1980)
Historia:
An Introduction to Ancient Egypt, utgiven av British Museum (1979);
P. Björklund, Arvet efter Mubarak: Egyptens kamp för frihet (2011);
A.K. Bowman, Egypt after the Pharaos (1986);
M.W. Daly & C.F. Petry (utgivare): Cambridge History of Egypt 1–2 (1998);
A. Gardiner, Egypt of the Pharaos (1961);
A. Goldschmidt Jr., Historical Dictionary of Egypt (1994);
J.C.B. Richmond, Egypt 1798–1952: Her Advance towards a Modern Identity (1977);
T. Säve-Söderbergh, Faraoner och människor (1958);
P.J. Vatiokitis, The History of Egypt: From Muhammad Ali to Sadat (4:e upplagan 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Egypten. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/egypten