eugeniʹk [-je-] (av eu- och verbalroten gen- ’föda’, jämför grekiska eugenēʹs ’av god ras’, ’av god börd’), idén att förbättra människan genom biologisk förädling. Man brukar skilja mellan positiv eugenik, vars syfte är att öka barnalstringen hos ”lämpliga” föräldrar, och negativ eugenik, som genom sterilisering eller på annat sätt vill minska antalet födda av förment olämpliga föräldrar.

I europeiskt tänkande har alltid förekommit en rädsla för att människans natur håller på att försämras. Förslag om en samhällelig reglering av barnalstringen

(80 av 577 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bengt Olle Bengtsson

Litteraturanvisning

G. Broberg, ”Statens institut för rasbiologi – tillkomståren”, G. Broberg m.fl., Kunskapens trädgårdar ( 1988);
Hertha Hanson, Alkemi, romantik och rasvetenskap ( 1994);
D.J. Kevles, In the Name of Eugenics: Genetics and the Uses of Human Heredity ( 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, eugenik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eugenik