försvarsindustri, i egentlig betydelse de delar av olika industribranscher som producerar förnödenheter för försvarets behov. Begreppet försvarsindustri är således efterfrågebestämt, till skillnad från det branschbegrepp som används i svensk och internationell industristatistik och som definieras utifrån råvara eller produkt. I begreppet försvarsindustri kan innefattas all

(45 av 320 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Alltmer sofistikerad vapenteknik

En avgörande förändring i vapentekniken ägde rum under det tidiga 1600-talet, då eldhandvapen och kanoner blev av verklig militär betydelse. Tillverkningen skedde

(22 av 152 ord)

Omvandling och internationalisering

Till att börja med var det USA som gick i bräschen för den nya utvecklingen, vilken snart också fick stor betydelse inom halvledar-, kommunikations- och rymdindustrierna. Av största vikt för framtiden blev vapenindustrins avgörande roll för utvecklingen av integrerade kretsar, den direkta föregångaren till de mikroprocessorer som i dag dominerar nästan all industriell produktion.

Under det tidiga 1960-talet var det amerikanska försvaret den dominerande beställaren av sådan teknik. Integrerade kretsar var fortfarande dyrare än motsvarande äldre elektronik, men för det

(80 av 672 ord)

Den internationella vapenhandeln – legal och illegal

I 1990-talets nya internationella klimat förändrades även vapenhandeln kraftigt på flera sätt. Militära system, som tidigare regelmässigt varit strikt nationella, blev mer internationella till sin karaktär. Den globaliseringsprocess som är typisk för de senaste decenniernas utveckling kan karakteriseras som en övergång från vertikala och slutna nationella system till öppna och internationella försörjningssystem. Vapenindustrin utgör ett tydligt exempel på detta.

Den internationella vapenhandeln föll under perioden 1987–95 med nästan 50 %. Utvecklingen kan te sig paradoxal med tanke på den växande betydelsen

(80 av 565 ord)

Tradition och förnyelse inom svensk försvarsindustri

I några grundläggande avseenden överfördes traditionerna från äldre svensk vapentillverkning till 1900-talets försvarsindustri. Detta gällde bl.a. blandningen av statligt och privat företagande, liksom strävan att inom landet bygga upp kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Självförsörjningspolitiken krävde viss export för att vidmakthålla produktionsnivå och teknisk kompetens under fred. Lättare vapen tillverkades redan under stormaktstiden i statliga gevärsfaktorier, medan den tyngre materielen – kanoner

(64 av 457 ord)

Strukturproblem sedan 1980-talet

Motsättningen mellan stegrade utvecklingskostnader och begränsade ekonomiska resurser har under senare år ställt frågan om försvarsindustrins dimensionering och inriktning på sin spets. I reala termer har försvarsanslagen krympt i Sverige, liksom i andra länder i Europa, vilket lett till nedskärningar i materielanskaffningen. Den efter hand minskade militära hotbilden utgör kärnan i denna problematik. Flera politiskt känsliga och moraliskt viktiga ämnen har aktualiserats. Som en huvudfråga framstår om det är möjligt att förena alliansfrihet med ett växande utländskt ägande i svensk

(80 av 632 ord)

Medverkande

  • Håkan Lindgren
  • Jan Jörnmark

Litteraturanvisning

Försvarsindustri och försvarsteknologi, SOU 1990:108;
J. Glete, Kustförsvar och teknisk omvandling ( 1985);
U. Olsson, ”Teknologi, statsmakt och svensk vapenproduktion under fyra sekler”, Ekonomisk-historiska studier tillägnade Artur Attman ( 1977);
B. Steckzén, Bofors: En kanonindustris historia ( 1946);
D. Todd, Defence Industries: A Global Perspective ( 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, försvarsindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försvarsindustri