I några grundläggande avseenden överfördes traditionerna från äldre svensk vapentillverkning till 1900-talets försvarsindustri. Detta gällde bl.a. blandningen av statligt och privat företagande, liksom strävan att inom landet bygga upp kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Självförsörjningspolitiken krävde viss export för att vidmakthålla produktionsnivå och teknisk kompetens under fred. Lättare vapen tillverkades redan under stormaktstiden i statliga gevärsfaktorier, medan den tyngre materielen – kanoner

(64 av 457 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Håkan Lindgren
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Tradition och förnyelse inom svensk försvarsindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försvarsindustri/tradition-och-förnyelse-inom-svensk-försvarsindustri