Florens, italienska Firenze, huvudort i provinsen med samma namn och i regionen Toscana, mellersta Italien, 230 km nordväst om Rom; 381 000 invånare (2015).

(23 av 164 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stadsbild

Den kvadratiska castrum-planen från romersk tid är fortfarande skönjbar som en kärna i gatunätet på norrsidan av Arno. Det ursprungliga forum, dagens Piazza della Repubblica, var medeltidens marknadstorg och fick sin nutida, utvidgade form på 1800-talet. Romerskt ursprung har även den sedan medeltiden av butiker kantade Ponte Vecchio.

De båda historiskt och arkitektoniskt viktigaste torgen, belägna i den romerska planens periferi, speglar stadens medeltida storhet. Vid katedralen, Santa Maria del Fiore, bildas Piazza del Duomo med det oktogonala baptisteriet,

(79 av 563 ord)

Konst

I Florens utvecklades under 1300-talet (trecento), 1400-talet (quattrocento) och 1500-talet (cinquecento) en konst av stor rikedom som fick grundläggande betydelse för renässansrörelsen i Europa. Beställarsituationen befordrades av stadsrepublikens roll som vitalt finanscentrum; dessutom fanns sedan högmedeltiden en konstnärlig tradition av bysantinskt ursprung. Monumentalkonsten

(43 av 305 ord)

Konsthantverk

Florens var under senmedeltid och tidig renässans centrum för fajanstillverkning. Till

(11 av 55 ord)

Kulturliv

Florens har ett stort antal museer. Av dessa kan nämnas Uffizierna med framförallt

(13 av 91 ord)

Historia

Florens (latin Florentia) grundades sannolikt av romerska kolonister under 100-talet f.Kr. på platsen för en tidigare inhemsk bosättning. Staden plundrades av diktatorn Sulla och blev under senrepubliken militärkoloni. Det kejsartida Florens var provinshuvudstad, vilken under senantiken upprätthöll både kloster och biskopssäte.

Under tidig medeltid införlivades Florens med det karolingiska markgrevskapet Toscana under huset

(53 av 377 ord)

Medverkande

  • Allan Ellenius
  • Bengt Ankarloo
  • Britt Tunander
  • Johan Mårtelius
  • Kristina Bergendal

Litteraturanvisning

Konst:
F. Antal, Florentine Painting and its Social Background ( 1947);
M. Meiss, Painting in Florence and Siena after the Black Death ( 1951).
Konsthantverk:
G. Liverani, Italiensk majolika fram till det europeiska porslinets början (svensk översättning 1958).
Historia:
R. Davidsohn, Geschichte von Florenz 1–7 (nytryck 1969);
G. Tabacco, The Struggle for Power in Medieval Italy ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Florens. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/florens