fuga (ital., egentligen ’flykt’, av likabetydande latin fuʹga; ordet uppkommet för att beteckna att temat uppträder på olika ställen i de skilda stämmorna), kontrapunktisk musikform där oftast 3–4 stämmor uppträder i tematiskt strängt reglerade imitationsstrukturer (genomföringar) omväxlande med

(38 av 266 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Tore Eriksson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fuga. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fuga