germaʹnium (nylat., bildat till Germaʹnia, i betydelsen ’Tyskland’), halvmetalliskt grundämne i periodiska

(12 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst, framställning, produktion

Koncentrationen av germanium i jordskorpan uppskattas till mellan 1,5 och 7 g/ton, och ämnet är därmed ganska sällsynt. Det är spritt i hela jordskorpan och förekommer tillsammans med zink, koppar och stenkol.

(31 av 218 ord)

Egenskaper

Germanium är en blandning av fem stabila isotoper med masstalen 70, 72, 73, 74 och 76. Dessutom är nio radioaktiva isotoper med masstal mellan 65 och 78 kända. Den längsta halveringstiden,

(31 av 220 ord)

Användning

Industriellt började germanium användas 1947 i samband med utvecklingen av transistorer, och hela den moderna halvledartekniken har byggt på tillgången på

(21 av 144 ord)

Föreningar

Germanium bildar föreningar med oxidationstalen +4 och +2, av vilka de tvåvärda är stabilast. Endast oxiden och kloriden

(18 av 123 ord)

Historia

Mendelejev förutsade 1871 vid sitt arbete med periodiska systemet att det

(11 av 66 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding
Källangivelse
Nationalencyklopedin, germanium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/germanium