gevär (lågtyska gewer(e)/tyska Gewehr, ursprungligen ’försvar’, till tyska wehren ’värja

(10 av 68 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Militära gevär

Moderna gevär (utom prickskyttegevär) är helautomatiska och kan skjuta eldskurar eller patronvis eld. De modernaste gevären kallas automatkarbiner, men ett stort antal kulsprutepistoler ingår ännu i beväpningen. Prickskyttevapen tilldelas särskilt utvalda soldater.

Kulsprutepistolen laddas med pistolammunition, men eftersom den hanteras med båda händerna kan den anses vara ett slags

(49 av 343 ord)

Jaktgevär

Av jaktgevär finns tre vapentyper: räfflade kulgevär (s.k. studsare), slätborrade hagelgevär och kombinationsgevär. Kulgevär har i regel endast en pipa, men gevär med två pipor, dubbelstudsare, förekommer. De har

(29 av 204 ord)

Historik

De första eldhandvapnen tillverkades på 1300-talet. De bestod av ett rör som låg i en stock eller som hade en stjärt som stöddes i armhålan eller mot axeln. Vapnet tändes med lunta som hölls i ena handen. Under 1400-talet tillkom en tvåarmad hävstång som förde luntan till fänghålet; då kunde vapnet hanteras av endast en man. Luntlås, hjullås, flintsnapplås och flintlås var avfyringsanordningar som successivt under 1400–1600-talen förbättrade eldhandvapnens eldhastighet och funktionssäkerhet. Det spanska infanteriet införde musköten under 1500-talet. Den

(80 av 627 ord)

Medverkande

  • Gunnar Grenander

Litteraturanvisning

J. Alm, Eldhandvapen 1–2 ( 1933–34);
Jane’s Yearbook: Infantry Weapons,
G. Grenander, Vapenlära för armén ( 1986);
K. Henning, Jägarnas Uppslagsbok ( ny upplaga 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gevär. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gevär