gotik (franska gothique, av italienska gotico egentligen ’gotisk’), dels en stil i västeuropeisk konst och arkitektur, dels en period

(19 av 131 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Arkitektur

Gotiken växte fram i det medeltida Frankrikes kronland, Île-de-France, varifrån den snabbt spreds till landets övriga delar. Gotiken var framför allt en katedralarkitektur, och i Frankrike kännetecknas den av att katedralerna byggdes höga och ljusa. Stilen skapades i en omsorgsfullt utvald kalksten och byggde på ett rationellt användande av ribbvalv, spetsbåge och strävsystem. Ett gotiskt ribbvalv är betydligt lättare än ett romanskt kryssvalv, vilket är en av förklaringarna till att de gotiska katedralerna kunde byggas så höga. Ribbvalv och spetsbåge

(80 av 1008 ord)

Konst

Också inom bildkonsten var Frankrike föregångslandet. En ny och verklighetsnära figurstil utvecklades där i nära anslutning till den gotiska katedralarkitekturen, främst i portalskulpturen och i glasmåleriet. Jämsides därmed kom den nya stilen snart också att genomsyra övriga konstarter, av vilka bokmåleriet fick en ledande ställning.

Den gotiska portalskulpturen omfattar främst kolonnstatyer, figurkapitäl och tympanonreliefer. Med början i klosterkyrkan Saint-Denis och i Chartreskatedralens västportaler uppvisar den en avancerad naturalism och karakteriseringsförmåga redan före 1100-talets

(73 av 519 ord)

Musik

Termen gotik har ibland (men sällan i svensk litteratur) tillämpats inom

(11 av 40 ord)

Medverkande

  • Per Söderberg
  • Torkel Eriksson

Litteraturanvisning

P. Booz, Der Baumeister der Gotik ( 1956);
H. Cornell, Gotiken ( 1935);
George Henderson, Gothic ( 1967);
D. Kimpel & R. Suckale, Die gotische Architektur in Frankreich 1130–1270 ( 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gotik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gotik