De doriska, joniska och korintiska ordningarna definierade elementen i kolonn och

(11 av 23 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Dorisk ordning

Denna kraftfulla stil betonade framför allt de enskilda byggnadselementens form och funktion. Därmed blev det organiska sammanhanget fastare och det logiska genomförandet klarare än i någon annan stil. På den låga, trappstegsformade basens översta skikt, stylobaten, låg cellamur och kolonner. Murens första skikt av kvaderblock, orthostater, hade dubbel höjd därefter låg blocken i enkelt skifte av löpare växlande med bindare i tvärriktningen. De sammanfogades utan bindemedel med hjälp av sidornas skarpa randhuggning (anathyrosis) och av metallklamrar. Kolonnen har en abstrakt

(80 av 773 ord)

Jonisk ordning

utvecklades under 500-talet f.Kr., framför allt i Mindre Asiens grekiska städer och på de närbelägna öarna. Ett förstadium utgjordes av det s.k. protojoniska eller aioliska kapitälet, där ekinus omformats till två voluter. Dessa har karaktär av växtornament,

(37 av 258 ord)

Korintisk ordning

skiljer sig från den joniska enbart genom kapitälet, som har en renodlad växtornamentik. Kransar av

(15 av 105 ord)

Medverkande

  • Claes Petersson
  • Lennart Palmquist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kolonnordningar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekisk-arkitektur/kolonnordningar