Guinea-Bissau [gineabissauʹ], stat på Afrikas västkust; 36 000 km2, 1,9

(9 av 84 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Guinea-Bissau består av ett till stor del skogtäckt, låglänt kustland och ett inre savannklätt slättlandskap.

Enligt

(16 av 114 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Hela Guinea-Bissau utom den del som gränsar mot Guinea är lågland. Kustområdet är genomkorsat av ett stort antal floddalar som ger upphov

(22 av 153 ord)

Klimat

Guinea-Bissau utmärks av ett hett och fuktigt klimat. Längs kusten härskar

(11 av 68 ord)

Växt- och djurliv

Den naturliga vegetationen utgörs i södra kustregionen av delvis lövfällande regnskog (i synnerhet på öarna finns alltjämt en

(18 av 122 ord)

Naturskydd

Drygt 10 % av Guinea-Bissaus landareal är under någon form av naturskydd.

(11 av 19 ord)

Befolkning

Guinea-Bissau har en befolkningstäthet av 53 invånare per km2. 2017 bodde 50 procent av befolkningen på landsbygden, vilket innebär att Guinea-Bissau är ett av

(24 av 178 ord)

Språk

Portugisiska är det officiella språket. De inhemska språken tillhör två olika

(11 av 53 ord)

Religion

På 1100-talet kom halvnomadiska boskapsskötare av falunifolket till det område som i dag är Guinea-Bissau. När Maliriket expanderade på 1200-talet kom mandinkafolket till området. Både fulani och mandinka

(28 av 197 ord)

Utbildning

Utbildning är obligatorisk enbart på grundskolenivån. Denna börjar vid sju års ålder och varar i sex år.

(17 av 116 ord)

Sociala förhållanden

Guinea-Bissau är ett av världens fattigaste länder, och hälsotillståndet hos landets invånare är bland de sämsta i världen. Tillgången på sjukvård är begränsad; det finns tio sjukhussängar

(27 av 186 ord)

Näringsliv

Guinea-Bissaus näringsliv domineras nästan totalt av jordbruket. Den industri som finns är föga utvecklad och främst inriktad på livsmedelsproduktion. Stora underskott i handelsbalansen och stora utlandsskulder har

(27 av 188 ord)

Jordbruk och naturresurser

Jordbruket (inklusive fiske och skogsbruk) är Guinea-Bissaus viktigaste ekonomiska sektor. Ris är den viktigaste matgrödan och odlas främst i landets södra delar. Återkommande torrperioder och

(25 av 176 ord)

Utrikeshandel

Guinea-Bissaus export domineras av fiske- och jordbruksprodukter och importen av manufaktur

(11 av 36 ord)

Kommunikationer

Under inbördeskriget byggdes av strategiska skäl 3 400 km vägar i Guinea-Bissau,

(11 av 70 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Guinea-Bissau är mycket liten (5 tidningsex. per 1 000 invånare,

(11 av 56 ord)

Statsskick och politik

Enligt 1984 års författning är Guinea-Bissau en antikolonialistisk och antiimperialistisk stat som utvecklas mot en revolutionär nationaldemokrati. Under slutet av 1980-talet påbörjades en demokratiseringsprocess som 1991 ledde fram till ett antal författningsändringar om bland annat införandet av flerpartisystem och marknadsekonomi. Likaså avskaffades sambandet mellan de väpnade styrkorna och det fram till dess statsbärande Partido Africano da Independência da Guiné e Cabo Verde (PAIGC). Genom ett författningstillägg 1996 ansökte Guinea-Bissau om medlemskap i den västafrikanska franczonen, där landet inträdde 1997.

Presidenten

(80 av 603 ord)

Rättsväsen

När Guinea-Bissau blev självständigt 1973 fortsatte landet att i brist på

(11 av 25 ord)

Försvar

Försvaret, som bygger på selektiv värnplikt, omfattar (2009) 6 500 man och

(11 av 75 ord)

Konst och konsthantverk

I Guinea-Bissaus konsthistoria har särskilt folkgruppen bidyogos konst och konsthantverk uppmärksammats, bl.a.

(12 av 83 ord)

Arkitektur

I kustområdet, där befolkningen tidigare levde under det dubbla trycket av invandring av omgivande folk och europeiska slavhandlare, bor man än i dag

(23 av 158 ord)

Historia

Det område som nuvarande Guinea-Bissau omfattar låg perifert i förhållande till de stora handelsrutter som gick genom Sahara. Det var först under Ghanarikets expansion på 800-talet som invandringen ökade. Under Ghanarikets nedgång på 1200-talet sökte nya grupper sin tillflykt i området, som då inlemmades i det mäktiga Maliriket. Dagens befolkningsstruktur etablerades under denna tid. Endast fulafolket kom senare, på 1400-talet. Då tog också portugiserna sina första kontakter. Åkerbruket utvecklades, särskilt risodling, och produktion och export av havssalt kom i gång.

(80 av 970 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Franz-Michael A. Rundquist
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Hartmut Schmetzer
  • Jan Ovesen
  • Jan Retsö
  • Jan von Konow
  • Jens Weise Olesen
  • Lennart Weibull
  • Mari Granath
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
G.S. Cansdale, West African Snakes (1961);
D. Gledhill, West African Trees (1972);
J. Hutchinson & J.M. Dalziel, Flora of West Tropical Africa,(2:a upplagan 1954–72);
W. Serle m.fl., The Collins Field Guide to the Birds of West Africa (1977).
Historia:
R. Galli & J. Jones, Guinea-Bissau: Politics, Economics and Society (1987);
L. Rudebeck, Guinea-Bissau: A Study of Political Mobilization (1974);
L. Rudebeck, ”Att söka lyckan”: Demokratisering i Guinea-Bissau (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Guinea-Bissau. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/guinea-bissau