Natur:
Fåglar i X-län, utgiven av Gävleborgs läns ornitologiska förening 1984–;
Väx, utgiven av Gävleborgs Botaniska Sällskap 1984–;
Natur i Gävleborg utgiven av Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län, 1977–;
T. Arnborg & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Hälsingland och Härjedalen (1951);
Kulturlandskap:
G. Bodvall, Bodland i norra Hälsingland (1959).
Dialekter:
H. Enström & S. Söderström, Enångersmålet. Ordlista över en dialekt i Hälsingland (1990);
H. Geijer, ”Hälsinglands folkmål”, O. Sjögren (utgivare) Sverige, 6, (1924);
F. Hedblom, ”Om hälsingarnas språk”, Hälsingerunor 1948;
L. Landgren, Uppränning till en grammatik för Delsbomålet (1862);
C.J. Lénström, Ordbok öfver Helsing-Dialecten (1841);
E.O. Nordlinder, ”Bärgsjömål. Anteckningar från Bärgsjö socken i Hälsingland på socknens mål (1870-talet)”, Svenska landsmål 1909; Ordbok öfver allmogeord i Helsingland utgiven av Helsinglands fornminnessällskap (1873).
Ortnamn:
S. Brink, ”Namnet Hälsingland”, Namn och bygd (1981);
S. Brink, Ortnamn i Hälsingland (1984);
S. Brink, Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden (1990);
B. Hesselman, Från Marathon till Långheden (1935);
C. Lindberg, ”Norska inslag i Norrlands, särskilt Hälsinglands, ortnamnsskick”, Gammal Hälsingekultur 1952;
L. Nilsson, ”Ett dialektord i hälsingska ägonamn”, Uppsalastudier i namnforskning (1979);
J. Nordlander, ”Några gamla ortnamn i Helsingland”, Helsinglands fornminnessällskaps årsskrift 1901;
A. Vestlund, ”Något om ortnamnen i Hälsingland”, Gammal Hälsingekultur 1935;
A. Öberg, ”Mogarna, Muggarna och Måga. Om hälsingsk hiatusutveckling”, Namn och bygd 1986.
Konst:
Bildhuggarnas mästerverk: medeltida träskulptur i Norrland, utställningskatalog, Bildmuseet, Umeå (1991);
Ingemar Svensson, Hälsingemålningar (1968).
Musik:
Olof Andersson, Svenska låtar: Hälsingland och Gästrikland (1929, nytryck 1978).
Folkkultur:
M.-B. Andersson, Husbibeln: Möten med gårdar (1998);
H. Mickelsson, Förstukvistar i Hälsingland (1995);
M. Sundberg m.fl., Rundturer: Vägvisare till kulturhistoriska sevärdheter i Gästrikland och Hälsingland (1987).
Förhistoria:
E. Baudou, ”Hög – gård – helgedom i Mellannorrland under den äldre järnåldern”, Arkeologi i norr 1989;
Ö. Hermodsson, ”Hälsinglands kuströsen. En jämförande analys”, Tor 1986–87;
S. Jönsson, ”Hälsingland” i Sverker Janson & E.B. Lundberg (utgivare), Med arkeologen Sverige runt (3:e upplagan 1987);
L. Liedgren, Hus och gård i Hälsingland (1992).
Historia:
S. Brink, Sockenbildning och sockennamn: Studier i äldre territoriell indelning i Norden (1990);
Å. Holmbäck & E. Wessén,Svenska landskapslagar: Tolkade och förklarade för nutidens svenskar 3: Södermannalagen och Hälsingelagen (2:a upplagan 1979);
Ingvar Jonsson, Jordskatt och kameral organisation i Norrland under äldre tid (1971);
J. Lundell, ”Hälsinglands ’Gillen’: Om medeltida gillen och förkristna kult- och tingsplatser”. Meddelanden från Hälsinglands Museum 1989;
P.H. Widmark, Beskrivning över provinsen Hälsingland hörande till Gävleborgs län (2:a upplagan 1945).
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litteraturanvisning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälsingland/litteraturanvisning