högskola, gemensam benämning på den verksamhet som regleras i högskolelag och högskoleförordning och som även innefattar verksamheten vid universiteten. Skillnaden mellan ett universitet och en högskola har traditionellt varit att endast universitet haft tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. I dag är denna skillnad

(44 av 314 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

För den högre utbildningen inrättades efter hand, vid sidan av universiteten i Uppsala (1477) och Lund (1668), anstalter med ett mera begränsat utbud som Stockholms högskola (1878) och Göteborgs högskola (1891), eller specialinriktade för

(34 av 241 ord)

Organisatoriska reformer

Högskolans expansion efter andra världskriget och det starkt ökande antalet studenter ställde krav på organisationsförändringar. År 1958 infördes för de filosofiska (humanistisk, matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig) fakulteterna ett resurstilldelningssystem som automatiskt anpassade de ekonomiska resurserna till antalet studenter. Samtidigt tillkom för grundutbildningen universitetslektorat avsedda till en början enbart för undervisning inom den akademiska grundutbildningen. En organisatorisk reform beslöts 1964. För den centrala ledningen av hela högskolan inrättades ett nytt ämbetsverk, Universitetskanslersämbetet, UKÄ, med universitetskanslern som chef. I ledningen för varje universitet

(80 av 925 ord)

Medverkande

  • Frans af Schmidt
  • Nils Stjernquist
  • Peter Eklundh
Källangivelse
Nationalencyklopedin, högskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/högskola