handelshögskola, ekonomihögskola, läroanstalt på högskolenivå för undervisning och forskning om privat och offentligt näringsliv. Större delen av grundutbildningen ges på

(20 av 142 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Redan under 1700-talet fanns det högre handelsundervisning i olika former. I tyska furstendömen inrättades såväl ekonomiska professurer som högre praktiskt inriktade läroanstalter. I Sverige utnämndes 1741 en professor i ”ekonomi, handel och lagfarenhet” vid Uppsala universitet (Anders Berch). Från slutet av 1700-talet kom dock denna professur att få en allt mer renodlat juridisk inriktning.

De läroanstalter för handelsundervisning som fanns i Sverige under 1700- och

(65 av 460 ord)

Undervisningens utveckling

Tyngdpunkten i handelshögskolornas undervisning låg redan från början på ämnena nationalekonomi och handelsteknik; den senare benämningen började 1933 ersättas med den nuvarande, företagsekonomi (efter tyska Betriebswirtschaftslehre). Därutöver omfattade den ursprungligen tvååriga utbildningen rättskunskap (senare rättsvetenskap) och ekonomisk geografi (ingår ibland i ämnet kulturgeografi) som alternativa studieämnen

(46 av 323 ord)

Medverkande

  • Elving Gunnarsson

Litteraturanvisning

H. Berglund & K. Grönfors (utgivare), Handelshögskolan i Göteborg 1923–1971: En minnesbok ( 1977);
L. Engwall (utgivare), Företagsekonomins rötter ( 1980);
L. Engwall, Mercury meets Minerva ( 1992);
E. Gunnarsson, Från Hansa till Handelshögskola ( 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, handelshögskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/handelshögskola