Helicobaʹcter, släkte spiralformiga bakterier med ett hundratal arter som huvudsakligen lever i magsäckens eller tarmens slemhinna hos människan och däggdjur. Sedan slutet av 1800-talet har det varit känt att bakterier i många fall kan observeras på magslemhinnans yta vid mikroskopundersökning. Bakterierna förmodades vara döda eftersom den kemiska miljön inte ansågs tillåta liv och eftersom man inte lyckades odla dem.

(59 av 419 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Helicobacter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/helicobacter