Helsingborg, kommun och tätort i Skåne (Skåne län). Tätorten är centralort

(11 av 15 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kommunen

Helsingborgs kommun ligger vid Öresund i Skåne (Skåne län); 344 km², 151 306 invånare (2023). Kommunen genomkorsas av järnvägen Göteborg–Malmö, som i centralorten Helsingborg har anslutning till järnvägslinjen till Hässleholm, och Europavägarna 4 och 6/20.

image/jpeg

Helsingborg. Kommunvapen.

Berggrunden i kommunen består huvudsakligen av silt-, ler- och sandstenar med kolflötser.

(50 av 315 ord)

Tätorten

Tätorten (staden) Helsingborg är belägen vid Öresund och är centralort i

(11 av 75 ord)

Stadsbild

Förutom av bebyggelsen präglas Helsingborgs stadsbild av sina topografiska förutsättningar; dels läget vid Öresund och närheten till vattnet, dels placeringen såväl på en höjdsträckning (Landborgen) som vid det ursprungliga strandområdet nedanför. Helsingborg har som få svenska städer bevarat kontakten med vattnet; överfarten till Helsingør har sedan gammalt präglat staden. Samtidigt är det en stad med en utpräglad sjöfront med det gamla borgtornet Kärnan som det äldsta och den

(68 av 485 ord)

Fornlämningar

Inom Helsingborgs gamla stadsområde samt före detta Raus socken, dvs. nuvarande Maria, Gustav Adolfs, Filborna och Raus församlingar,

(18 av 128 ord)

Historia

Helsingborg är en av det nuvarande Sveriges äldsta städer. Arkeologiska observationer tyder på att det funnits bebyggelse redan under 1000-talet uppe på Landborgen. Helsingborg nämns av Adam av Bremen på 1070-talet, och redan 1085, i Knut den heliges gåvobrev, omtalas en stadsskatt från Helsingborg. Tidigast under 1200-talet började strandstaden nedanför Landborgen att växa fram.

Helsingborgs lokalisering vid den kortaste överfarten mellan Skåne och Själland gjorde tidigt staden till en kommunikations- och bevakningspunkt för trafiken

(74 av 528 ord)

Slaget 1710

Vid Helsingborg stod 28 februari 1710 ett avgörande slag. En efter

(11 av 78 ord)

Ortnamnet

Namnet (1085 in Helsingaburg, avskr.) innehåller en inbyggarbeteckning bildad till hals

(11 av 24 ord)

Litteraturanvisning

Helsingborgs stadskärna (1985);
Gösta Johannesson (utgivare), Helsingborgs historia 1–7 (1925–92);
Gösta Johannesson, Helsingborg, stad i 900 år (1980);
A. Wihlborg, Helsingborg (1981).

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Helsingborg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/helsingborg