herremoral
herremoral, Nietzsches term för en ursprunglig, aristokratisk moral, vars högsta värden var sådant som förnämitet, tapperhet, styrka.
Dess motsats är den ”slavmoral” som i synnerhet genom kristendomens inflytande blivit förhärskande i västerlandet och som har sin rot i de svagas hämndbegär gentemot de starka. Slavmoralen är, enligt detta synsätt, en det dåliga samvetets moral, som upphöjer medlidande, ödmjukhet och försakelse till högsta dygder.
Källangivelse