Litteraturanvisning
Hjalmar Bergman samfundet utgav 1959–86
Årsbok och utger sedan 1987
Skrifter;
G. Axberger,
Den brinnande skogen: En studie i Hjalmar Bergmans diktning (
1960);
M. Bergom-Larsson,
Diktarens demaskering: En monografi över Hjalmar Bergmans roman Herr von Hancken (
1970);
I. Borgström,
”– besynnerligt men alls inte underligt”: En studie i Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping (
2004);
S.R. Ek,
Verklighet och vision (
1964);
S.R. Ek (utgivare),
Kring Hjalmar Bergman (
1965);
E. Furumark,
Besinningens konst: Hjalmar Bergmans romaner (
2001);
E. Hästbacka,
Det mångstämmiga rummet (
1990);
E.Hj. Linder,
Sju världars herre,
Kärlek och fadershus farväl,
Se fantasten (
1962, 1973 respektive 1983; Hjalmar Bergmans liv och diktning);
K. Petherick,
Stilimitation i tre av Hjalmar Bergmans romaner (
1971);
P. Wallroth,
Eländets triumfator (
1992);
G. Werner,
Hjalmar Bergman som filmförfattare (
1987);
M. Wirmark,
Narrens bjällror: Hjalmar Bergmans kammarspel (
2002);
S. Wistrand,
Att slås till insikt: Hjalmar Bergmans roman Clownen Jac (
1999).
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Litteraturanvisning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hjalmar-bergman/litteraturanvisning