insemination (nylatin inseminaʹtio, av latin inseʹmino ’befrukta’, av in- och seʹmen

(11 av 32 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Insemination hos människan

Vid insemination hos människan läggs antingen en pessarliknande plastbehållare med sädesvätska mot den yttre livmodermunnen eller så sprutas sädesvätskan med en liten spruta genom en tunn slang in i livmodern. Vanligast är heterolog insemination (givarinsemination), dvs. att en kvinna insemineras med spermier från en annan man (spermadonator) än hennes make eller sambo, som inte kan producera befruktningsdugliga spermier i tillräcklig mängd. Vid homolog insemination används spermier

(66 av 471 ord)

Insemination på husdjur

Insemination på husdjur ger möjlighet till avkommebedömning, dvs. jämförelse mellan handjur grundad på stora avkommegrupper och intensivt utnyttjande av handjur med goda anlag. Detta har sedan metoden började användas varit en av de viktigaste åtgärderna inom husdjursaveln. Insemination förhindrar sexuellt överförbara sjukdomar, underlättar korsningar mellan raser och ger möjligheter till individuellt val av handjur m.m.

Insemination är vanligast på nötkreatur. I de flesta europeiska

(63 av 450 ord)

Medverkande

  • Göran Rybo
  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Jörgen Malmquist
  • Åke Saldeen

Litteraturanvisning

Thure Swensson (utgivare), Artificiell insemination och reproduktion (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, insemination. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/insemination