integralkalkyl
integralkalkyl, räkning med integraler. Integralkalkylen har sitt ursprung i area- och volymberäkningar, och redan under antiken utvecklades metoder för att hantera sådana problem. Eudoxos från Knidos bestämde pyramidens och konens volym och Arkimedes beräknade bl.a. parabelsegmentets area samt sfärens area och volym. Dessa resultat bevisades med ytterst omsorgsfulla resonemang, baserade på approximation av den aktuella figuren inifrån och utifrån med figurer med känd area eller volym. Som förberedelse för sådana formella bevis använde man sig också av mer intuitiva metoder.
(80 av 881 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
C.H. Edwards, Jr.,
The Historical Development of the Calculus (
1979);
C. Hyltén-Cavallius & L. Sandgren,
Matematisk analys (
1969);
D.J. Struik (utgivare),
A Source Book in Mathematics, 1200–1800 (2:a upplagan
1969).;
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
integralkalkyl.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integralkalkyl