De första interstellära molekylerna metylidyn (CH, CH+) och cyan (CN) upptäcktes redan 1937–40 genom sina optiska absorptionslinjer mot ljusstarka bakgrundsstjärnor. Molekylärt väte (H2) påvisades först 1970 i ett raketexperiment genom sina starka ultravioletta absorptionslinjer nära 110 nm. Omfattande absorptionslinjeobservationer av H2 och samtidigt av den s.k. Lyman α-linjen från H I vid 122 nm genomfördes några år senare med Copernicus-satelliten. Observationerna visade att

(62 av 456 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Åke Hjalmarson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Interstellära molekylmoln och stjärnbildning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/interstellära-mediet/interstellära-molekylmoln-och-stjärnbildning