Irland, ö i norra Atlanten, den näst största av Brittiska öarna; 82 378

(12 av 84 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Irland utgör den västliga utposten av den europeiska kontinenten. I berggrunden återfinns strukturer både från den kaledoniska orogenesen (i norr) och den variskiska orogenesen (i söder). Tillsammans med rörelser under den alpina orogenesen har de givit Irland bergsområden huvudsakligen i norr och söder medan

(43 av 302 ord)

Klimat

Irlands klimat är maritimt med ostadigt och stormigt väder. Cykloner från den nordatlantiska polarfronten spelar en avgörande roll under hela året.

Sommarvädret är präglat av

(25 av 178 ord)

Växt- och djurliv

Irland är den tredje största ön i Europa och upptar en yta som är mindre än Lappland. Svala somrar, milda vintrar och mycket regn året om sätter sin speciella prägel på Irlands natur. Klimatet i kombination med landskapet – slätter, betesmarker, hedar, mossar, låglänta berg samt avsaknaden av skogar – har givit upphov till beteckningen ”den gröna ön”. Det mesta av öns natur är präglad av jordbruk, boskapsdrift och torvtäckt med få mer orörda områden. De värdefullaste naturavsnitten finner man

(80 av 752 ord)

Naturskydd

Irland har (2012) sex nationalparker, bl.a. Connemara, Glenveagh och Killarney, och

(11 av 61 ord)

Religion

Om förkristen religion på Irland, se kelter (Religion).

Kristendomen skall ha förts till Irland på 400-talet (jämför Patrick); den fick en starkt keltisk prägel. De till familjedynastierna knutna klostren (som Clonmacnoise och Clonard) blev kyrkans centra med abbotarna som kyrkoledare. Från

(41 av 286 ord)

Litteratur

Irland har litteratur på två språk, iriska och engelska. Den iriska

(11 av 66 ord)

Irisk litteratur

Tidigt fanns professionella skalder, filid, i tjänst hos olika småkungar. Mycket av den tidiga poesin har därför form av panegyriska dikter till aristokratiska uppdragsgivare. De tidigaste, ofta svårtolkade fragmenten av sådan litteratur återfinns i annaler och genealogier. Den inflytelserika irländska kyrkans män skapade religiös vers, besläktad med den världsliga då den bl.a. bestod i prisande av fromma män. Denna poesi var metriskt enklare

(63 av 446 ord)

Angloirländsk litteratur

Flera av de på Irland födda författarna var verksamma i England, (se vidare Storbritannien, Litteratur). Detta gäller före 1800 bl.a. poeterna Sir John Denham och Thomas Parnell, komediförfattarna William Congreve och Richard Steele, romanförfattarna Oliver Goldsmith och Laurence Sterne, den politiske skriftställaren och parlamentariske vältalaren Edmund Burke. Den ende som kan sägas ha haft direkt betydelse för Irland före 1800 är Jonathan Swift. Han bosatte sig slutgiltigt men motvilligt där efter utnämningen till domprost vid Saint Patrick’s Cathedral i Dublin

(80 av 1135 ord)

Drama och teater

Ett någorlunda livligt teaterliv förekom i Dublin på 1700-talet, dock utan nämnvärd inhemsk pjäsproduktion. I slutet av 1800-talet framträdde två snabbt berömda komediförfattare, Oscar Wilde och G.B. Shaw, båda bosatta i England redan från ungdomen och knappast med hemortsrätt i irländsk litteratur.

Åren kring sekelskiftet 1900 skapades i Dublin en irländsk nationalscen,

(52 av 366 ord)

Film

Irlands första reguljära biograf öppnades 1909 i Dublin av bl.a. James Joyce. År 1907 kom britten Arthur Melbourne-Coopers (1874–1961) ”Irish Wives and English Neighbours”, som kan ses som den första irländska spelfilmen. Spelfilmsproduktionen i Irland stod länge under brittisk dominans. Under 1910-talet blev flera irländska filmer belagda med visningsförbud av politiska skäl, t.ex. Walter McNamaras ”Ireland. A Nation” (1914), som dock visades i USA med stor framgång.

Efter den irländska republikens

(71 av 506 ord)

Konst

Den kristna konsten fick tidigt fotfäste på Irland. Medan övriga Europa skakades av krig och folkvandringar formade irländska munkar en högtstående klosterkonst, främst bestående av praktfullt illuminerade manuskript och dyrbara liturgiska föremål av silver och guld. Det är en konst som bygger på keltiska formtraditioner (jämför keltisk konst), vilket betyder att den kännetecknas av en förkärlek för spiral- och flätverksornamentik. Genom den irländska missionsverksamheten i

(65 av 462 ord)

Arkitektur

De irländska munkarna började redan på 500-talet bygga kyrkor och kloster i sten. Under de första kristna århundradena byggde de utan murbruk, vilket gav byggnaderna ett kyklopiskt utseende. Yttermurarna

(29 av 205 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Folkmusik och klassisk musik

Under medeltiden hade Irland en högtstående musikkultur, dels profan, med harpan som viktigaste instrument, dels kyrklig, med den gregorianska sången som främsta uttrycksmedel. Kyrkosången spreds till kontinenten och fick ett centrum i klostret i Sankt Gallen, i nuvarande Schweiz, vilket grundades av irländska munkar på 700-talet.

Irlands folkmusik är mycket särpräglad, vilket bland annat

(54 av 381 ord)

Populärmusik

Den traditionella irländska folkmusiken går som en röd tråd genom populärmusiken och dess utveckling i landet. Den starka irländska musiktraditionen och den kulturella identitet som denna ger avspeglas tydligt även på dagens artister.

Under 1940- och 50-talen började sångare som Delia Murphy (1902–71), Margaret Barry (1917–89) och Bridget (”Bridie”) Gallagher (1924–2012), ofta utsedd till Irlands första internationella popstjärna, popularisera irländska folkballader. Från mitten av 1950-talet och ett par decennier framåt var så kallade showband mycket

(75 av 531 ord)

Folkkultur

Folkkulturen på Irland påverkades av den anglonormandiska invasionen på 1100-talet, men den sociala strukturen överlevde. De flesta bondgårdar omgavs av sina marker och var ej samlade i byar. Då Cromwell på 1640-talet förhärjade landet drevs hundratusentals människor bort från sina gårdar och ersattes av protestantiska skotska invandrare. De flesta irländare

(50 av 355 ord)

Förhistoria

Jämfört med övriga Europa bosatte sig människor relativt sent på Irland. De tidigaste spåren från stenåldern härrör från jägare och samlare under mesolitisk tid (8000–4000 f.Kr.). Boplatserna låg särskilt vid floder och sjöar; även om en del grupper var kringflyttande tillät överflödet av fisk andra att bli bofasta.

Från neolitikum (4000–2000 f.Kr.)

(52 av 371 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Tidig medeltid

Först under 600-talet ger de skriftliga källorna god information om det keltiska Irland. Den viktigaste politiska enheten var en lokal folkgrupp, túath, under en kung med militära och sakrala funktioner. Kungen kunde lyda under en regional överkung, som i sin tur erkände en kung över en större landsdel. I historiens gryning fanns fem sådana landsdelar: Ulaid (Ulster), Mide (Meath), Connacht, Mumu (Munster)

(62 av 441 ord)

Från invasion till erövring (1169–1603)

Irland angreps 1169–70 av anglonormander, vilka ursprungligen var hjälptrupper i en inre irisk fejd. De tog snart över initiativet själva och erövrade stora områden, vilket ledde till att Henrik II av England intervenerade (1171–72) och infogade dessa områden i sitt välde. Henrik tog kontroll över viktiga städer och lät erövrarna styra sina

(51 av 368 ord)

1600- och 1700-talen

Irlands historia kom nu att präglas av motståndet mot det engelska väldet. Landet drabbades hårt av kolonisationen och av olika pålagor, och protestanternas förtryck av katolikerna gjorde risken för uppror ännu större. Ledande familjer från Ulster utvandrade i början av 1600-talet till katolska länder. Detta beredde utrymme för en stor bosättning av främst skotska presbyterianer, varefter Ulster alltid haft starka inslag

(61 av 431 ord)

Unionens första tid

År 1803 gjorde Robert Emmet och United Irishmen ett misslyckat upprorsförsök. Protesterna mot unionen kom därefter att fokuseras på diskrimineringen av katolikerna, vilka utgjorde en majoritet av Irlands befolkning. De hade rösträtt men var ännu utestängda från de viktigaste statliga ämbetena, och endast protestanter fick representera Irland i det brittiska underhuset. År 1823 grundade Daniel O’Connell med stöd från katolska kyrkan en massrörelse kallad Catholic Association, vilken genom hot om inbördeskrig 1829 tvingade den brittiska

(75 av 531 ord)

Home Rule

År 1870 grundade protestanten Isaac Butt Home Government Association, vilken hade självstyre (home rule) som mål. Efter några år övertogs ledningen av Parnell, vars nationalistiska irländska parlamentsparti tidvis innehade vågmästarroll i underhuset. Efter vissa löften om home rule från ledande konservativa politiker lierade han sig med dem och fällde

(49 av 350 ord)

Påskupproret, frihetskriget och inbördeskriget

Redmond och det irländska parlamentspartiet ställde sig lojala med den brittiska krigsinsatsen. Sir Roger Casement och andra IRB-ledare tog däremot kontakt med Tyskland för att få vapen och militär hjälp att upprätta en självständig republik. I april 1916 inleddes det s.k. påskupproret med att poeten Padraic Pearse och 1 600 upprorsmän tog kontroll över centrala Dublin. Efter en veckas hårda strider, vilka krävde 450 dödsoffer och

(65 av 458 ord)

Medverkande

  • Bengt Nilson
  • Dick Harrison
  • Erik Frykman
  • Erik Hedling
  • Jan Ling
  • Jens Möller
  • Johan Warell
  • Lars-Håkan Svensson
  • Magnus Sylvén
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Olov Isaksson
  • Per Arne Tjäder
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Sven Sandström
  • Timothy C. Champion
  • Torkel Eriksson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Terrängformer och berggrund:
C. Embleton (utgivare), Geomorphology of Europe (1983).
Klimat:
G.H. Liljequist, Klimatologi (1970).
Växt- och djurliv:
Foras Forbartha, Areas of Scientific Interest in Ireland (1981);
O. Merne, ”Irish Seabird Islands”, British Birds 1980;
F. Mitchell, The Shell Guide to Reading the Irish Landscape (1986);
J. White & G. Doyle, ”The Vegetation of Ireland: A Catalogue Raisonné”, Journal of Life Sciences 1982.
Religion:
P.J. Corish, The Irish Catholic Experience (1985);
Kathleen Hughes,The Church in Early Irish Society (1966);
J.P. Mackey (utgivare), An Introduction to Celtic Christianity (1989);
J.H. Whyte, Church and State in Modern Ireland 1923–1979 (1980).
Litteratur:
A.M. Brady & B. Cleeve (utgivare), A Biographical Dictionary of Irish Writers (1985);
M. Dillon, Cycles of the Kings (1946);
R. Hogan (utgivare), The Macmillan Dictionary of Irish Literature (1980);
R. McHugh & M. Harmon, A Short History of Anglo-Irsih Literature (1982);
A. Nortman Jeffares, Anglo-Irish Literature (1982);
E. Knott & G. Murphy, Early Irish Literature (1966).
Drama och teater:
U. Ellis-Fermor, The Irish Dramatic Movement (2:a upplagan 1967);
S. Gwynn, Irish Literature and Drama in the English Language (1936);
P. Kavanagh, The Irish Theatre (1946);
L. Robinson, Ireland’s Abbey Theatre: A History 1899–1951 (1951).
Film:
Ruth Barton, Irish National Cinema (2004);
J. Caughie, The Companion to British and Irish Cinema (1996).
Folkkultur:
B. Almqvist, Viking Ale: Studies on folklore contacts between the Northern and the Western worlds (1991);
K.A. Danaher, A Bibliography of Irish ethnology and folk tradition (1978);
Olov Isaksson & S. Hallgren, Irland: Resor i tid och rum (1988).
Förhistoria:
N. Edwards, The Archaeology of Early Medieval Ireland (1990);
P. Harbison, Pre-Christian Ireland (1988);
M.J. O’Kelly, Early Ireland (1989);
Ingmar Jansson (utgivare), Irland, den gåtfulla ön (1988).
Historia:
F.J. Byrne, Irish Kings and High-Kings (1973);
A. Cosgrove (utgivare), Medieval Ireland, 1169–1534 (1986);
S.G. Ellis, Tudor Ireland (1985);
R.F. Foster, Modern Ireland: 1600–1972 (1988);
R.F. Foster (utgivare), The Oxford Illustrated History of Ireland (2:a upplagan 1992);
G. Mac Niocaill, Ireland before the Vikings (1972);
R.B. McDowell, Ireland in the Age of Imperialism and Revolution 1760–1801 (1979);
T.W. Moody m.fl. (utgivare), Early Modern Ireland 1534–1691 (2:a upplagan 1978);
T.W. Moody & W.E. Vaughan (utgivare), Eighteenth-century Ireland 1691–1800 (1984);
D. Ó Corráin, Ireland before the Normans (1972);
A.J. Otway-Ruthven, A History of Medieval Ireland (2:a upplagan 1980);
A. Åberg, Irlands historia (1961);
A. Åberg, Irland sedan 1800 (1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Irland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/irland-(ön)