kabbala [kaʹb- eller -ba:ʹ- eller -la:ʹ] (via medeltidslatin av hebreiska qabbālā ’tradition’, ’hemlig lära’), kabbalism, benämning såväl på judisk mystik som på en esoterisk (hemlig) lära som utvecklades på 1100-talet men byggde på äldre bibliska och apokalyptiska visioner av den himmelska tronvagnen, merkava, och de himmelska hallarna (jämför hekhalot

(49 av 346 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Karl-Johan Illman

Litteraturanvisning

M. Idel, Kabbala: New perspectives ( 1990);
G. Scholem, Den judiska mystiken ( svensk översättning 1992);
J. Winther, Kabbalah: En rejse i jødisk mystik ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kabbala. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kabbala