kaʹlcium (bildning till latin calx, genitiv caʹlcis, ’kalk’), grundämne, metall, hörande

(11 av 21 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och framställning

Grundämnet är det femte vanligaste i jordskorpan och hydrosfären. Medelhalten är 3,4 viktprocent (4,66 viktprocent i den fasta skorpan). Den största

(21 av 135 ord)

Egenskaper och användning

Kalcium består av en blandning av sex stabila isotoper. Åtta radioaktiva isotoper är också kända. Metallen är silvervit och ganska hård. Den kristalliserar vid rumstemperatur i kubisk tätpackad (ccp) och vid högre

(32 av 228 ord)

Biologisk roll

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne för alla organismer. I den mänskliga kroppen är kalcium det dominerande mineralämnet och utgör 1–2 procent av kroppsvikten. En nyfödd människa innehåller cirka 30 g kalcium och en vuxen 1 000–1 500 g. Mer än 99 procent härav finns i skelettet som hydroxiapatit. Resterande mängd förekommer i blodet och mjukvävnaden, dels bundet till plasmaprotein, dels som kalciumjoner, Ca2+.

Ca2+ har central betydelse

(67 av 438 ord)

Föreningar

Kalcium har påtagligt låg elektronegativitet och jonbindningsinslaget är således stort i de flesta föreningarna. De är vanligtvis färglösa. Kalciumjonen är kraftigt hydratiserad i vattenlösning, och kalciumföreningar som kristalliseras ur vattenlösning har därför nästan alltid kristallvattenmolekyler inbyggda. Salter som framställs utan kristallvatten, till exempel kalciumklorid CaCl2 eller kalciumsulfat CaSO4 tar upp vatten och används därför ofta som torkmedel.

Kalciumoxid, bränd kalk, CaO, bildas vid upphettning, ”bränning”, av kalciumkarbonat i kalkugn till cirka 1 000 °C,

CaCO3(s) → CaO(s) + CO

(79 av 751 ord)

Historia

Fastän bränd och släckt kalk framställdes redan på romartiden dröjde det

(11 av 60 ord)

Medverkande

  • Arne Melander
  • Jörgen Albertsson
  • Lars Ellegård
  • Lars Olof Björn
  • Leif Hambraeus
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kalcium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalcium