Kareʹlen, finska Karjala, ryska Karelskaja, historiskt landskap på ömse sidor av

(11 av 38 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Från slutet av korstågstiden (ca 1300) spreds den karelska bosättningen norr och väster om Ladoga till nuvarande Savolax och Olonets samt vidare upp mot Vita havet. Genom den svenska expansionen österut och Nöteborgsfreden 1323 delades det karelska stamområdet för alltid i en västlig del, Svenska Karelen eller Viborgskarelen, och en östlig del, Ryska Karelen, även kallat Fjärrkarelen eller Östkarelen. Den östra delen hörde till Novgorod och kristnades av den

(69 av 490 ord)

Medverkande

  • Max Engman
  • Monica Nyholm

Litteraturanvisning

H. Kirkinen m.fl., Karjalan kansan historia ( 1994);
Y.-P. Mäkinen (utgivare), Karjala 1–5 ( 1981–83);
P. Nevalainen & H. Sihvo (utgivare), Karjala: Historia, kansa, kulttuuri ( 1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Karelen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karelen