karta (latin chaʹrta ’papper (som skrivmateriel)’, ’skrift’, av grekiska chaʹrtēs ’papyrusblad’, ’skrift’, troligen ett ord av egyptiskt ursprung), avbildning av

(20 av 141 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Olika typer av kartor

Kartor brukar indelas i ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. En ekonomisk karta visar markanvändning och ägogränser. Topografiska kartor avbildar terräng, vägnät, bebyggelse etc. i sådan skala att man

(28 av 195 ord)

Historik: allmänt

Kartografiska medel att beskriva land- eller havsområden är kända från olika kulturer. Från öar i Oceanien finns s.k. ribbkartor, vilka är montage av vass- eller träribbor, på vilka fastsatta snäckskal markerar olika öar i förhållande till havsströmmarna. Från eskimåernas kultur finns kustkartor snidade i trä.

De äldsta kända kartorna finns på lerskärvor från Mesopotamien (ca 2300–2100 f.Kr.). Även i Kina har kartografin mycket gamla anor. I Europa började kartor tryckas under 1400-talet. Länge gjordes flertalet kartor som kopparstick, ofta färglagda

(80 av 615 ord)

Historik: tematiska kartor

Edmond Halleys karta över den magnetiska missvisningen från 1701 är en av de tidigaste

(14 av 98 ord)

Historik: svenska kartor

Norden avbildades av Claudius Clavus på 1420-talet (återgiven i en Ptolemaiosutgåva 1482). Olaus Magnus stora ”Carta marina” (1539) var redan mycket bättre (se bild Carta marina). Anders Bure kartlade området mot

(31 av 217 ord)

Medverkande

  • Hans-Fredrik Wennström
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Litteraturanvisning

Sveriges kartläggning, utgiven av Kartografiska sällskapet (1923–88);
C. Moreland & D. Bannister, Antique Maps (2:a upplagan 1986);
U. Sporrong & H.-F. Wennström (utgivare), Sveriges kartor, Sveriges Nationalatlas (1990);
C. Tollin, Ättebackar och ödegärden (1991);
S. Widmalm, Mellan kartan och verkligheten: Geodesi och kartläggning, 1695–1860 (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, karta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karta