kausalitet (av latin causa [kauʹ-] ’orsak’), orsakssamband. Man kan skilja mellan två slag av kausalitet. Det första kan exemplifieras med det förhållande som råder mellan en viljestyrd handling och dess konsekvenser. Tanken är att handlingen framkallar en verkan. Man säger exempelvis att någon genom att pumpa ett cykeldäck för hårt orsakade att det exploderade. Om handlingen inte hade utförts, så hade effekten inte heller inträffat. Denna typ av orsakssamband är central inom juridiken. En person måste ha orsakat

(78 av 641 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inom fysik

Kausalitet inom fysiken kan symboliseras på följande sätt. Låt T vara ett fysikaliskt tillstånd, t.ex. en explosiv laddning, o representerar en utlösande orsak, t.ex. en tändande gnista

(27 av 186 ord)

Medverkande

  • Peter Gärdenfors
  • Tor Ragnar Gerholm

Litteraturanvisning

D. Bohm, Causality and Chance in Modern Physics ( 1961);
M. Bunge, Causality ( 1959);
A. Fine, The Shaky Game: Realism and the Quantum Theory ( 1986);
H.L.A. Hart & A.M. Honoré, Causation and the Law ( 1958);
J.L. Mackie, The Cement of the Universe ( 1974);
P. Suppes, A Probabilistic Theory of Causality ( 1970);
S. Toulmin S (utgivare) Physical Reality ( 1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kausalitet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kausalitet