kemisk krigföring, C-krigföring, innebär att kemiska stridsmedel avsiktligt sprids vid konflikter för att genom

(14 av 100 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Insatsformer

Nästan alla konventionella vapensystem kan förses med kemiska laddningar. Det finns

(11 av 77 ord)

Verkan

Verkan beror bl.a. på insatt ämne, utspridningssätt, väderfaktorer som temperatur, vindhastighet, turbulens och eventuell nederbörd, samt vilket skydd den angripne

(20 av 137 ord)

C-skydd

C-skydd (skydd mot kemiska stridsmedel) omfattar personligt och kollektivt skydd, indikering, sanering och medicinska motmedel samt utbildning och träning i att använda skyddet. Målet för C-skyddet kan vara överlevnad för den enskilde soldaten och hans förband (grundskydd) eller även möjlighet till fortsatt strid i C-miljö (uppgiftsanknutet skydd). För bl.a. C-skydd finns särskilda förband: inom armén

(55 av 387 ord)

Historik

Kemisk krigföring i stor skala inleddes under första världskriget med franska insatser i augusti 1914 av irriterande ämnen (”nyspulver”). Tyskland genomförde 22 april 1915 vid Ieper i Belgien det första storanfallet

(31 av 220 ord)

Konventioner

Försök att genom internationella avtal förhindra kemisk krigföring gjordes redan 1874 genom Brysseldeklarationen och vid 1899 och 1907 års Haagkonferenser. Genèveprotokollet från 1925

(23 av 164 ord)

Medverkande

  • Johan Santesson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kemisk krigföring. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemisk-krigföring