Knoʹssos (grekiska Knōsoʹs, latin Gnoʹsus), arkeologisk fyndort på Kreta, 5 km sydöst om Heraklion, bl.a. omfattande lämningarna av den minoiska kulturens största palats, först undersökt (och delvis rekonstruerat) 1900–36 under ledning av Arthur Evans. Den äldsta bebyggelsen (ca 6000 f.Kr.) på Kefalakullen i Knossos har visat sig vara öns största kända stenåldersby; till ytan större än det senare palatset. Bosättningen har avsatt upp till 7 m tjocka kulturlager. En brunn och

(69 av 487 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Robin Hägg

Litteraturanvisning

A. Evans, The Palace of Minos at Knossos 1–4 (1921–35);
J.W. Graham, The Palaces of Crete (2:a upplagan 1987);
E. Hallager, The Mycenaean Palace at Knossos (1977);
S. Hood & W. Taylor, The Bronze Age Palace at Knossos: Plans and Sections (1981);
R. Hägg & N. Marinatos (utgivare), The Function of the Minoan Palaces (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Knossos. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/knossos