kommunal demokrati, medborgarnas möjlighet att utöva inflytande på kommunala beslut genom regelbundna val byggda på allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och fri partiverksamhet. Den kommunala demokratins styrka är beroende av dels medborgarnas möjligheter att påverka besluten, dels möjligheterna att i efterhand kunna korrigera felaktiga eller rättsstridiga beslut. Den kommunala demokratin i Sverige förutsätter tryckfrihet och allmänna handlingars offentlighet och övriga politiska fri- och rättigheter. Kommunal demokrati hör i modern tid nära samman med kommunal självstyrelse

(75 av 533 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Agne Gustafsson

Litteraturanvisning

Den kommunala självstyrelsen, Kommunalforskningsgruppens skriftserie 1–5 ( 1971–75);
Kommunal demokrati, SOU 1975:41;
Lokal demokrati i utveckling, SOU 1993:90;
En uthållig demokrati, SOU 2000:1;
Att vara med på riktigt: Demokratiutveckling i kommuner och landsting, SOU 2001:48;
Folke Johansson m.fl., Kommunal demokrati under fyra decennier ( 2001);
S. Montin, Moderna kommuner ( 2002);
L.-G. Stenelo & B. Norrving (utgivare), Lokal makt ( 1993).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kommunal demokrati. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunal-demokrati