Efter en uppbromsning under andra världskriget steg sysselsättningen och produktionen i svensk konfektionsindustri, och sysselsättningsmässigt nåddes en topp under 1950-talet. Under 1960-talet och i synnerhet 1970-talet medförde ökade lönekostnader i Sverige och ökad import en mycket kraftig minskning av svensk sömnadsindustri. Antalet anställda fortsatte att minska under 1980- och 90-talen. Det totala antalet sysselsatta i konfektionsindustrin var drygt 2 000 personer (1996).

Att den

(63 av 444 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Internationell utveckling

Omkring 1950 var konfektions- och textilindustrin i flertalet länder huvudsakligen en hemmamarknadsindustri, men numera är världshandeln (inklusive fibrer) mer än 700 miljarder dollar (2011). Hela perioden har karakteriserats av dramatiska förändringar, trots att man genom olika handelsbegränsningar inom GATT (mest känt är multifiberavtalet 1964) försökte och delvis lyckades stabilisera utvecklingen. Hongkong blev med detta en betydande konfektionsexportör tillsammans med bland annat Italien och Kina. I och med GATT- avtalet 1992 nåddes till sist en överenskommelse om avveckling av kvotregler fram till och med 2005. I

(80 av 922 ord)

Medverkande

  • Jan Jörnmark
  • Nils-Bertil Furvik
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Utvecklingen efter andra världskriget. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konfektionsindustri/utvecklingen-efter-andra-världskriget