konstruktionsstål, stål som ingår i byggnadskonstruktioner, maskinkonstruktioner, tryckkärl, transportfordon, kranar, fartyg m.m. Utvecklingen av olika stål har styrts av de specifika krav som gäller på dessa användningsområden. Stålen benämns också ofta efter användningsområdena; t.ex. finns grupperna allmänna konstruktionsstål, tryckkärlsstål, maskinstål och fartygsstål.

En annan indelning är efter kemisk sammansättning och tillverkningssätt. Här kan man t.ex. särskilja stålgrupper som kolstål, kolmanganstål, mikrolegerade stål, kallformningsstål, seghärdade och härdade stål, obelagda och metallbelagda kallvalsade stål, låglegerade varmhållfasta stål,rosttröga eller rostfria stål. De

(79 av 913 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan-Olof Sperle

Litteraturanvisning

MNC handbok nr 1 1–2, utgiven av Metallnormcentralen ( 5:e upplagan 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, konstruktionsstål. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konstruktionsstål