kräftdjur, Crustaʹcea, understam i stammen leddjur. Den omfattar elva klasser, bl.a. bladfotingar, musselkräftor, hoppkräftor, rankfotingar, karplöss, tungmaskar och storkräftor (se textruta).

Kräftdjuren har många starkt modifierade former (bl.a. parasitiska), som i sin grundbyggnad kännetecknas av ett hudskelett av proteiner och kitin, med eller utan inlagrad kalk, samt en kropp som är delad i segment (med var sitt extremitetspar), vilka ofta är sammanslagna till tre regioner: huvud (cephalon), mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Sammansmältningar mellan dessa kan förekomma. Oftast har de

(80 av 568 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kräftdjurens utveckling

Många kräftdjur har kalk- och kitininlagring i hudskelettet och bevaras därför lätt som fossil. Det gäller i synnerhet musselkräftorna, där närmare 2 000 fossila släkten är beskrivna, men även många

(29 av 203 ord)

Medverkande

  • Pehr H. Enckell
  • Per Ahlberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kräftdjur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kräftdjur