Kuiperbältet [kœiʹpər-], Edgeworth–Kuipers bälte, område med småkroppar i planetsystemets yttre delar. Småkropparna

(12 av 97 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Storlekar

Kuiperbältet innehåller många objekt av betydande storlek, inklusive tre dvärgplaneter: (134 340) Pluto med diametern 2 300 km, (136 472) Makemake med diametern 1 500 km och (136 108) Haumea med diametern 1 200 km. Den största kända

(32 av 224 ord)

Månar

Många av de stora Kuiperbältsobjekten har månar. Till exempel har Pluto fem kända månar – Charon, Nix, Hydra, S/2011 (134 340) 1 samt S/2012 (134 340) 1. Haumea har två kända månar (Hi’iaka och Namaka), medan Quaoar har

(34 av 237 ord)

Densitet

Förekomsten av månar gör att man genom mätning av deras omloppstider kan bestämma de ingående kropparnas massor genom att utnyttja Keplers

(21 av 147 ord)

Dynamiska egenskaper

De resonanta objekten i Kuiperbältet är infångade i medelrörelseresonanser med Neptunus, främst 2:3-, 3:5- och 1:2-resonanserna. Objekten i 2:3-resonansen (som färdas två varv kring solen på samma tid

(28 av 198 ord)

Uppkomst och utveckling

Förekomsten av resonanser och olika objektgrupper i Kuiperbältet tyder på en omfattande dynamisk utveckling tidigt i solsystemets historia. Det framstår i dag som att jätteplaneterna bildades mycket tätare än deras nuvarande lägen, med Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus ursprungligen inom ett område mellan 5

(44 av 312 ord)

Historia

Den första transneptunen (134 340) Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde W. Tombaugh under en systematisk fotografisk genomsökning av himlen för att finna en eventuell planet bortom Neptunus. Fram till 2006 betraktades Pluto som en planet. Kuiperbältets existens postulerades sedan 1943 av den irländska astronomen K.E. Edgeworth (1880–1972) samt av Gerard P. Kuiper 1951, baserat på idéer om en

(60 av 426 ord)

Medverkande

  • Björn Davidsson
  • Johan Warell

Litteraturanvisning

Alan Doressoundiram & Emmanuel Lellouch, At the Edge of the Solar System ( 2009).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kuiperbältet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kuiperbältet