kvinnoprästfrågan, den debatt som gäller kvinnors rätt att inneha prästämbete. Präster av kvinnligt kön har funnits i Svenska kyrkan sedan palmsöndagen 1960. Tre kvinnor vigdes då till prästtjänst, Margit Sahlin och Elisabeth Djurle Olander (född 1930) för Stockholms stift och Ingrid Persson (1912–2000) för Härnösands stift. Händelsen hade föregåtts av, och skulle följas av, en häftig och inflammerad debatt.

Genom lag (1923:249) fick kvinna behörighet att inneha statstjänst eller annat allmänt uppdrag; dock undantogs vissa tjänster, bl.a. prästtjänst. Redan i

(80 av 664 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Anne-Louise Eriksson
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Erik Persson

Litteraturanvisning

M. Lindström, Bibeln och bekännelsen om kvinnliga präster ( 1978);
B. Stendahl, Traditionens makt: Kvinnan och prästämbetet i Svenska kyrkan (svensk översättning 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kvinnoprästfrågan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvinnoprästfrågan