laʹser (engelska, av light amplification by stimulated emission of

(9 av 87 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Grundprinciper

Principerna för laserverkan anges i bild 1. Såsom visas består lasern av ett aktivt medium, som är placerat mellan två speglar. Spegelarrangemanget kallas för en laserkavitet. Den ena spegeln är halvgenomskinlig för att släppa ut i kaviteten genererad laserstrålning. Energi tillförs med en blixtlampa eller annan laserpuls, pumpning. Det aktiva mediet består av atomer eller molekyler med energinivåer som markerats i bilden.

image/gif

laser (bild 1). Grundprincipen för laserverkan. Överst visas ljusdämpning respektive ljusförstärkning som svarar mot ett överskott

(80 av 774 ord)

Lasertyper

Som framgått av ovanstående beskrivning kan extrema prestanda nås i lasrar vad gäller frekvensskärpa, pulseffekt och pulslängd. Dessa data kan naturligtvis ej uppnås samtidigt i ett enda lasersystem. Enligt Heisenbergs obestämdhetsrelation kan t.ex. en ultrakort puls ej samtidigt vara frekvensskarp. Så erfordras t.ex. nästan hela det synliga spektret för att åstadkomma en 6 femtosekunders puls. Ett stort antal lasertyper har utvecklats sedan laserns introduktion. I faktarutan anges olika lasertyper med karakteristika och användningsområden.

Rubinlasern, som var den först fungerande lasertypen,

(80 av 681 ord)

Lasertillämpningar

Laserljus har fått en mängd tillämpningar inom de mest skilda områden.

(11 av 68 ord)

Medverkande

  • Sune Svanberg

Litteraturanvisning

S. Svanberg, Atomic and Molecular Spectroscopy: Basic Aspects and Practical Applications ( 2:a upplagan 1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, laser. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/laser