Det centrala temat i Laza Lazarevićs författarskap är uppluckringen av det gamla patriarkaliska samhällets värden i Serbien på 1870- och 80-talen. Lazarevićs litterära livsverk utgörs av bara nio längre noveller, samtliga emellertid betecknade som mästerverk. Två av dem finns på svenska i Alfred Jensens antologi ”Från Serbien och Montenegro” (1891).