Behovet av lokala organ aktualiserades under 1960- och 70-talen i samband med genomförandet av den andra kommunindelningsreformen. Huvudmotivet var från början att kompensera det bortfall av kommunalt förtroendevalda som hade skett genom kommunsammanläggningarna och att genom en politisk decentralisering få en lokal förankring bland kommunmedlemmarna i de nya stora kommunerna.