Beethoven [tyskt uttal be:ʹtho:fən], Ludwig van, född 16 december 1770, död

(11 av 63 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utveckling och karriär

Efter ett första kortare besök i Wien 1787 bosatte Beethoven sig där 1792 för att – med vännen greve Waldsteins profetiska formulering – ”mottaga Mozarts ande ur Haydns händer”. Han studerade komposition och kontrapunkt för Haydn, Albrechtsberger, Schenk och Salieri samtidigt som han försökte etablera sig som pianist och tonsättare i staden. Hans musikaliska begåvning, i förening med goda kontakter i den wienska högadeln, ledde snart till betydande framgångar,

(69 av 489 ord)

Stildrag och verk

Grunden för Beethovens stil var de principer för musikalisk gestaltning som etablerats under högklassicismen, främst av Haydn och

(18 av 123 ord)

Periodindelning

Den viktigaste delen av Beethovens produktion är hans instrumentalmusik, särskilt de cykliska verken: symfonier, konserter, sonater, kvartetter och övrig kammarmusik. Sedan mitten av 1800-talet har man indelat hans skapande i tre perioder, en indelning som ofta kritiserats men som med vissa reservationer ännu tillämpas.

Den första perioden, till ca 1802, kännetecknas av en allt säkrare behärskning av den klassiska stilen och kulminerar med den andra symfonin och de tidiga kvartetterna.

Under den andra perioden, till ca 1813, utvidgar

(78 av 556 ord)

Medverkande

  • Per-Erik Brolinson

Litteraturanvisning

E. Forbes (utgivare), Thayer’s Life of Beethoven ( 1967);
Å. Holmqvist, Beethoven: Biografin ( 2011);
M. Solomon, Beethoven ( 1977);
D. Arnold & N. Fortune (utgivare), The Beethoven Companion ( 1971);
G. Stanley (utgivare), The Cambridge Companion to Beethoven ( 2000);
A. Tyson (utgivare), Beethoven Studies 1–3 ( 1974–82).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ludwig van Beethoven. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ludwig-van-beethoven