Lund, centralort (stad) i Lunds kommun, Skåne (Skåne län), 23 km nordöst om Malmö;

(14 av 93 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stadsbild

Lunds medeltida ursprung avspeglar sig främst i gatunätet. Av 27 medeltidskyrkor återstår ovan jord endast domkyrkan, anlagd på 1000-talet, och Sankt Peters klosterkyrka, från 1300-talet. Även profanhuset Krognoshuset anses stamma från 1300-talet. Liberiet, ursprungligen domkapitlets bibliotek, tillhör 1400-talet. Profanhuset Stäket tillskrivs 1500-talet, liksom Karl XII-huset och Lundagårdshuset (Kungshuset). Samtliga är uppförda i tegel, i kontrast mot domkyrkans sandsten.

Till ett stycke in på 1800-talet dominerade annars korsvirkeshusen: Wickmanska gården

(69 av 491 ord)

Litteratur

I Lund hade Esaias Tegnér sin mest produktiva period åren 1799–1826, då bl.a. ”Frithiofs saga” (1825) tillkom. Sin studenttid skildrade Ola Hansson 1894 i romanen ”Resan hem”, och året därpå kom Axel Lundegårds novellsamling ”I gryningen”. Vid sekelskiftet

(38 av 266 ord)

Musik

De äldsta vittnesbörden om musik i Lund hänger samman med stadens ställning som kyrkligt centrum under medeltiden. Akademiska kapellet, lett

(20 av 139 ord)

Fornlämningar

Lunds äldre stadsområde, med dess nuvarande sex församlingar, har utanför den

(11 av 67 ord)

Historia

Lund är jämte Sigtuna nuvarande Sveriges äldsta stad. Dess medeltida historia kan följas väl genom skriftliga källor och resultaten från mycket omfattande arkeologiska undersökningar sedan 1890. Staden anlades ca 990, sannolikt som en kunglig och kyrklig centralort för Skåne, i samband med det slutgiltiga danska riksenandet. Lund blev ca 1050 biskopssäte. Staden expanderade mycket kraftigt under 1000-talets senare del. Förutom en första domkyrka uppfördes Allhelgonaklostret, en ny kungsgård i sten och minst nio träkyrkor, samtidigt som en första marknadsinriktad torgbebyggelse

(80 av 727 ord)

Slaget vid Lund 1676

Norr om Lund stod 4 december 1676 ett slag som i fråga om förluster i människoliv anses vara det

(19 av 133 ord)

Ortnamnet

Ortnamnet (1085 in Lunde, avskrift) innehåller lund ’skogsdunge’, ’mindre trädsamling’, kanske

(11 av 15 ord)

Medverkande

  • Anders Andrén
  • Anders Jönsson
  • Carl Olov Sommar
  • Carlhåkan Larsén
  • Hjördis Kristenson
  • Jan von Konow
  • Kenneth Jonsson
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Arne Norborg
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Litteraturanvisning

Stadsbild:
Lunds stadskärna: Bevaringsprogram 1–4, utgiven av Bevaringskommittén (1981–86);
Lund utanför vallarna: Bevaringsprogram 1, utgiven av Bevaringskommittén (1991);
H. Kristenson, Vetenskapens byggnader under 1800-talet: Lund och Europa (1990).
Litteratur och vetenskap:
C. Fehrman, Lärdomens Lund (1984);
N. Palmborg, Litteratörernas Lund (1985).
Historia:
A. Andrén, Lund (1980);
A. Andrén, Lund: Tomtindelning, ägostruktur, sockenbildning (1984);
F. Askgaard & A. Stade (utgivare), Kampen om Skåne (1983);
R. Blomqvist, Lunds historia 1–2 (1951–78);
B. Odén (utgivare), Lund under expansion (1990);
C. Wahlöö & Göran Larsson, ”Sextonhundasjuttiosex”, Föreningen Gamla Lunds årsbok 1996;
C. Wahlöö & Göran Larsson, Slaget vid Lund (1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Lund. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lund